En konsekvens av Rysslands invasionen av Ukraina är den försvarssatsning Sverige och allt fler länder i Europa nu känner ett behov av att göra. Sveriges medlemskap i Nato innebär också åtagandet om att lägga minst 2% av BNP på försvaret. På det kommande Nato toppmötet i juni 2025, kommer krav på höjningar av medlemsländernas försvarsbudgetar att diskuteras, mer om det längre ner.

Vad som har accelererat besluten om att öka anslagen till upprustning är Trumps tillträde på presidentposten och uttalanden om att Europa och Nato själva ska stå för större del av försvarskostnaderna och manskap i Europa. Den amerikanske försvarsministern Peter Hegseth sa under säkerhetskonferensen i München i början på mars 2025:

USA:s närvaro kommer inte vara för evigt

Idag finns det 85 000 amerikanska soldater stationerade i Europa.

Behovet av ökade försvarssatsningar för EU har därmed växt, eller som Mette Fredriksson, Danmarks statsminister uttalade sig till det danska försvaret vecka 9- köp, köp, köp.

EU storsatsar på försvaret

För att möta den nya verkligenheten med krav på att ta en betydligt större del av försvarskostnaderna själva, hölls ett EU-möte hölls i Bryssel i början på mars 2025. Där lyckades alla 27 EU-länder enas om en ny upprustningsplan som innebär att 800 miljarder euro, motsvarande 8,8 biljoner kronor, ska läggas på det europeiska försvaret. EU-länderna kommer att ha möjlighet att få undantag från normala skuld- och underskottsregler när det gäller försvarsinvesteringar.

I pressmeddelandet som publicerades efter mötet sas:

the European Council stresses that Europe must become more sovereign, more responsible for its own defense and better equipped to act and deal autonomously with immediate and future challenges and threats with a 360° approach. Russia’s war of aggression against Ukraine and its repercussions for European and global security in a changing environment constitute an existential challenge for the European Union.

 EU kommissionsordförande von der Leyen sa på den efterföljande presskonferensen:

Historia har skrivits. Vi kommer ut från det här mötet väldigt beslutna om att garantera Europas säkerhet. Vi kommer att investera mer, bättre och snabbare tillsammans.

Under mars uttalade sig von der Leyen fler gånger om det europeiska försvaret:

• Europa måste bygga upp en trovärdig militär avskräckning inom fem år för att möta ett aggressivt Ryssland och ett möjligt förlorat skydd från USA   
• Om Europa vill undvika krig måste Europa göra sig redo för krig
• Till år 2030 måste Europa ha en stark europeisk försvarsberedskap

Arbetet med att få fram pengar för att upphandla vapen har fortsatt under våren. Den 19 maj, 2025 hölls ett toppmöte i London och där enades EU-länderna om att:

• Lansera en gemensam fond för upplåning och upphandling av vapen, med 150 miljarder euro i potten
• Medlemsländerna kommer kunna låna pengar från Bryssel för att upprusta
• Lånen får användas till produkter där minst 65 % av komponentvärdet kommer från bolag inom EU, Ukraina, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Den nya försvarssatsningen ska samtidigt hantera att:

• Europa ska rustas upp
• bistå Ukraina med ytterligare vapen och resurser
• Minska beroendet av USA:s försvarsmakt

Försvarsindustrin går redan på högvarv i och med kriget i Ukraina och EU-ländernas vapendonationer dit. Med den enorma satsning som nu görs kommer försvarsföretagen att behöva allt från personal och verktyg till tillstånd att få bygga nya fabriker.

Ett sätt att möta den nya efterfrågan är att ställa om sin produktion, det har den tyska försvarsjätten Rheinmetall gjort genom att den konverterar två av företagets fabriker från att tillverka fordonskomponenter till att i stället koncentrera sig på produktion av ammunition- som idag har en större efterfrågan.

Försvarssatsningen som nu ska ske kommer att påverka ekonomin i Europa. ECB:s centralbankschef Christine Lagarde tror att det kan bli en boost, men att det behövs mer tid för att bedöma hur satsningarna i detalj kan påverka tillväxt och inflation. Vi pratar enorma belopp som EU:s länder ska plöja ner i olika typer av investeringar kommande 5 -10 år.

Den tyska upprustningen

EU:s nya försvarsplan innebär också en stor omställning för det tyska försvaret, där en upprustning inte varit möjlig tidigare med tanke på det historiska arvet efter både första och andra världskriget. Nu ska Tyskland återigen ska bygga upp ett stort försvar.

För att finansiera satsningen ska en 500 miljarder euro stor försvars- och infrastrukturfond skapas och därigenom kan finansiering kringgå reglerna för Tysklands skuldbroms som finns.

Lika mycket pengar- 500 miljarder euro ska också satsas på infrastrukturinvesteringar i Tyskland under de kommande 10 åren. Sammanlagt är det en satsning på 1000 miljarder euro- bara i Tyskland.

Tysklands nya förbundskansler Merz uttalade sig i Financial Times:

Det kommer inte längre att saknas finansiella resurser att försvara frihet och fred i Europa.
Tyskland är tillbaka.

Deutsche Banks ekonomer beskriver draget som:

ett av de mest historiska paradigmskiftena i Tysklands efterkrigshistoria

Franska kärnvapen

Frankrike är ett av få länder i Europa som har egna kärnvapen. Tidigare har dessa enbart varit till för att skydda franska intressen. Även här händer det mycket, Frankrikes president Macron sa i ett tal i mars att det behövs:

En europeisk kärnvapenstrategi och att möjligheten finns att använda franska kärnvapen för att skydda andra europeiska nationer mot det ryska hotet.

Den svenska upprustningen

Den europeiska försvarssatsningen kommer förstås också påverka Sverige, som redan ligger över Natos krav på försvarsutgifter på 2% av BNP och även har planerade satsningar för att nå 2,6 % till 2028.

Hur ska den svenska försvarssatsningen finansieras?

I slutet på mars enades Regeringen och SD om att låna 300 miljarder kronor till den nya försvarssatsningen. Statsminister Ulf Kristersson presenterade överenskommelsen 26 mars 2025, på en presskonferens: 

Detta blir den största upprustningen sedan kalla kriget.
Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035.

En mätning från DN/Ipsos som publicerades 12 maj visar att en majoritet av svenskarna är överens om att försvaret ska rustas upp. Finansieringsfrågan däremot splittrar befolkningen:

• Drygt 33% av väljarna vill se besparingar på andra områden                     
• 33% föredrar finansiering med hjälp av lån
• Knappt 33% förespråkar höjda skatter

Finansieringsfrågan har även diskuterats av olika ekonomer, bland annat av:

• Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning
• Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv

Båda anser att det är ett klokt beslut att låna pengar till den initiala upprustningen.

Sven-Olov Daunfeldt sa i ett uttalande:

Vi har en styrkeposition mot nästan alla andra av våra konkurrentländer till följd av att vi har så goda statsfinanser. Och det möjliggör en uppbyggnad av försvaret utan att vi ska behöva höja skatter och liknande. Men vi behöver ha fokus på att få fart på tillväxten för den har varit på tok för låg de senaste åren.

Sven-Olov Daunfeldt menar att det finns fyra olika alternativ för att hantera den situationen:
ökade skatter, omprioriteringar i statens utgifter, fortsatta lån och ökad tillväxt.

Även Daniel Waldenström anser att tillväxt är den bästa vägen framåt, och att staten kommer att behöva prioritera i de offentliga utgifterna för att frigöra medel till försvaret:

Vi har redan i dag 2 600 miljarder i skatteintäkter till offentlig sektor varje år. 2 600 miljarder som faktiskt skulle kunna användas till den här beredskapen och ett försvar som faktiskt alla gynnas av och alla behöver.

Det här är alltså 300 miljarder över tio år (som nu ska lånas upp). Ungefär 30 miljarder per år. Kontra 2 600 miljarder varje år. Så pengarna finns på något sätt redan på plats om vi vill. Utmaningen är att det kommer att kräva att vi flyttar om en del resurser från områden till försvaret.

Finansieringen är ett område som kommer att diskuteras mycket framöver innan alla beslut är fattade. Och kommer besluten som tas idag ligga fast om det blir en ny regeringen efter valet 2026?

Nato

Sveriges första tid i Nato har onekligen varit händelserik med många nya samarbeten, tätare kontakt mellan medlemsländerna, ett ökat stöd till Ukraina, Trump som ny president och en enorm försvarssatsning från EU.

Fler ändringar väntar framöver, Mark Rutte som nu är Natochef, har redan före toppmötet i juni föreslagit att medlemsländerna ska lägga 3,5 % av BNP på försvaret.

Han vill dessutom att länderna ska lägga ytterligare 1,5% på annat försvarsrelaterat materiell- som infrastruktur och cypersäkerhet. På det sättet skulle Natoländerna nå målet om 5% som Trump uttalat som nytt krav sedan han tillträde. Bara 22 av 32 medlemsländerna klarar idag Nato:s nuvarande krav på att lägga minst 2% av sin BNP på försvaret.

Under Trumps förra mandatperiod pratade han om att USA kanske skulle komma att lämna Nato. Det är även i detta ljus som EU och Natos stora försvarssatsningar ska ses.

Med tanke på att Trump byter åsikt som andra byter strumpor så behöver världen försöka parera för ändrade besked med kort varsel. Därför mottogs dem amerikanska utrikesministern, Rubois uttalande i början på april med viss lättnad:

Donald Trump is not anti-NATO and that the country will remain in the alliance, but he’s also asking his counterparts to make sacrifices and raise defense spending to 5%.

Med Natochefen Ruttes förslag ovan kommer länderna kunna uppnå det kravet.

Rubio stressed that raising defence spending to 5% cannot be done ”in one year or two”, but the US now demands a real way forward from its allies to build a stronger NATO capable of defending its territories. 

Växande arméer

Andra sätt som den nya kapprustningen i Europa visar sig på är att:

Polen

• Landet ska lämna Ottawakonventionen från 1997 som förbjuder personminor för att kunna säkra sin gräns
• Målet är att ha en 500 000 soldater stark armé
• Alla vuxna män i Polen ska få militär träning och kunna kallas in som reserver
• Även kvinnor ska erbjudas utbildningen

Finland

Den finska statsministern Petteri Orpo har uttalat sig om att även Finland planerar att dra sig ut Ottawakonventionen på grund av det militära hotet från grannlandet Ryssland och sagt att:

Finland och Europa måste vidta alla åtgärder för att stärka vår avskräckande förmåga och försvarsförmåga. Individuellt och i Nato.

Förutom Polen kommer också de baltiska länderna att dra sig ur Ottawakonventionen.

Nya satellitbilder visar att Ryssland har börjat rusta upp sin gräns mot Finland, genom att bygga nya lagerhallar för fordon och tältläger för soldater. Sveriges ÖB Mikael Claesson säger att man från svensk sida har god koll på vad som sker. Han säger att han ser den ryska upprustningen som ett direkt svar på Finlands och Sveriges Natomedlemsskap.

Danmark

Den danska värnplikten ska från och med 2026 också inkludera kvinnor. Försvarsministern Troels Lund Poulsen säger att:

Givet den nuvarande försvars- och säkerhetssituationen behöver de väpnade styrkorna rekrytera fler personer

Danmark har inte mönstringsplikt som i Sverige utan där blir det istället en lottdragning om det inte finns tillräckligt många frivilliga. Med det nya beskedet blir kvinnor, som fyller 18 år efter den 1 juli i år, aktuella för 2026 års lottdragning.

Den nya försvarssatsningen som nu klubbats i Europa innebär att ofattbart stora summar kommer att plöjas ner kommande 5–10 år i byggandet av ett större försvar bland EU:s medlemsländer. Hur kommer detta att påverka vår framtid, och vilken typ av samhälle kommer vi att få?

• Hur kommer världen se ut om 10 år- år 2035?
• Kommer EU vara en bunker mot Ryssland?               
• Pågår fortfarande kriget i Ukraina och har det spritt sig till EU?
• Vems sida kommer USA stå på då?                                                      

Många frågor, inga svar. Bara att leva på för att se resultat.