Vi lever allt längre och framför allt blir allt fler äldre. 2050 kommer personer över 60 år att utgöra 35% av befolkningen i Europa, och även en större del av befolkningen i världen än barn och unga 10–24 år. Redan 2020 blev det fler personer över 60 år än barn under 5 år i världen.

Vi är inne i en tid av stor omvandling av hur vår demografi ser ut. En situation som vi inte upplevt tidigare i historien. Hur kommer detta att förändra samhället vi lever i? Jag tror att vi ännu inte inser vidden av detta.

The Decade of Healthy Ageing

Ett skäl till att vi lever längre nu än tidigare är förstås för att världen har utvecklats otroligt mycket på bara 100–150 år; sjukvården, tekniken och även hur vi anser att ett bra liv ska vara har förändrats.

För att sätta ljuset på den positiva utvecklingen har FN utropat 2020-talet, 2021–2030, till:

The Decade of Healthy Ageing

The United Nations declared 2021 to 2030 as the Decade of Healthy Ageing: ten years of concerted action to enable current and future generations to have longer and healthier lives.

Adding life to years is possible. Data from countries such as Japan, Norway, Singapore, and Sweden show their older populations spend more time in good health.

Men för att ha en bra ålderdom behöver vi ha hälsan i behåll, och det är det FN vill sätta fokus på genom ”The decace of healthy ageing”:

Good health adds life to years. The opportunities that arise from increasing longevity depend strongly on healthy ageing. People who experience these extra years of life in good health and continue to participate and be an integral part of families and communities will strengthen societies; however, if the added years are dominated by poor health, social isolation or dependency on care, the implications for older people and for society are much more negative.

Speciellt fokus ska sättas på fyra viktiga områden:                                              

• åldersvänliga miljöer                             
• kampen mot ålderism                                                        
• välfungerande långtidsvård                                             
• sammanhållen vård, omsorg och prevention                                        

I Sverige tror jag att få av gemene man känner till detta, däremot har myndigheter och regioner sett ökningen sen tidigare, längre livslängd och fler äldre och jobbar med frågorna. Det pågår många olika projekt och även de nordiska länderna samarbetar, bland annat inom ett projekt som heter:

Aktivt hälsosamt leverne i Norden

Projektet tar fram ny kunskap om de möjligheter som de äldre vuxna har för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen och om deras olika levnadsförhållanden och livsvillkor i de nordiska länderna. Utveckling av åldersvänliga städer och samhällen sker i ett nära tvärsektoriellt samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och mellan andra aktörer i samhället. Inkludering av äldre vuxna i den planeringen är mycket viktigt för att lyckas. För hur det än är, så kommer vi alla att bli äldre och då vill vi att samhället ska fungera för oss också den dagen.

Andelen äldre i världen

FN och WHO har gjort studier på hur andelen äldre i världen ökar och den stora ökning av antalet äldre som skett de senaste 40 åren och än fler kommer vi att bli framåt. Fakta från studien visar på att:        

• 2030: older persons are expected to outnumber children under age 10 (1.41 billion versus 1.35 billion);                        
• 2050: projections indicate that there will be more older persons aged 60 or over than adolescents and youth at ages 10-24 (2.1 billion versus 2.0 billion).                  
• That will mean a rise from 900 million over 60 years in 2015 to 2.1 billion in 2050
• Between 2015 and 2050, the proportion of the world’s population over 60 years will nearly double from 12% to 22%.
• Globally, the number of persons aged 80 years or over is projected to increase more than threefold between 2017 and 2050, rising from 137 million to 425 million. Of these will 120 million live in China alone.                                  
• In 2050: It is expected that nearly 8 in 10 of the world’s older persons, 80%, will be living in low- and middle-income regions.                                    

Older persons are expected to account for:                              

• 35 % of the population in Europe,                                
• 28 % in Northern America                                                
• 25 % in Latin America and the Caribbean                                                
• 24 % in Asia, 23 % in Oceania                                          
• 9 % in Africa                                             

I en studie från 2020 som presenterades i The Lancet, lyftes högaktuella frågor som:

• Who pays tax in a massively aged world?                                               
• Who pays for healthcare for the elderly?                                                
• Who looks after the elderly?                                           
• Will people still be able to retire from work?                                        

We will go from the period where it’s a choice to open borders, or not, to frank competition for migrants, as there won’t be enough
enligt Prof Murray som lett studien.

Det är många intressanta frågor som lyfts upp och en åtgärd som Sverige har gjort är ju införandet av riktålder för pension, dvs den tidigare gränsen för 65 år har ändrats och kommer att fortsätta att flyttas fram i takt med att vår genomsnittliga livslängd ökar. Även rätten att arbeta kvar har förlängts till 69 år, för att motverka åldersdiskriminering. Men ovan scenario kommer det snarare bli så att arbetsgivare kommer aktivt jobba för att behålla sin äldre personal framöver tror jag, det kommer helt enkelt inte finnas tillräckligt med unga för att fylla alla tomma platser.

Vi borde med andra ord inte ha någon arbetslöshet i framtiden, det svåra blir nog att matcha rätt kompetens med rätt jobb. Utbildning och livslångt lärande kommer att bli ännu viktigare framöver. Som samhälle är vi inte riktigt där idag än. Den högaktuella frågan om AI kommer också påverka och vi kommer framåt se många förändringar som involverar AI som vi inte ens kan föreställa oss idag tror jag. Den stora demografiska förändringen är ännu inte allmän kännedom, men åtgärder som görs visar ju ändå på att våra myndigheter är medvetna om den vad vi står inför. Vi har inte råd att ha personer i arbetsför ålder i utanförskap, eller att inte ta tillvara på all den kunskap som finns i många grupper idag.                                        

Vi går mot ett annat samhälle än det jag växte upp i, och min generation kommer verkligen befinna sig mitt i den utvecklingen.

Kina

Kina ser nu för första gången en nedgång i antalet invånare, ett resultat av deras tidigare 1-barns politik, och trots att den regeln tagits bort ökar inte födelsetalen som myndigheterna önskar. Det har förstås gjorts prognoser på hur invånarantalet kommer att påverkas framåt av detta:

China, currently the most populous nation in the world, is expected to peak at 1.4 billion before nearly halving to 732 million by 2100. India will take its place.

Japan

Även Japan brottas med vikande födelsetal, något som varit känt länge och nu kommer små steg för att underlätta livspusslet, arbete, karriär och barn för att uppmuntra fler att skaffa barn. Men förändringar tar tid, och även attitydförändringar. Befolkningen minskar för närvarande med 500 000 personer per år. I dag är mer än var fjärde japan, kring 28 % av befolkningen, över 65 år. Bara i Monaco är andelen 65+ högre än i Japan, visar Världsbankens statistik.

En befolkningsprognos från 2020 visar att den japanska befolkningen skulle sjunka från 128 miljoner toppåret 2017 till under 53 miljoner i slutet av det här århundradet.

Ett skäl är att Japan varit väldigt restriktiva med invandring, frågan är om det kommer att ändras framöver.

Hur ser utvecklingen ut i Sverige?

Idag bor cirka 10,5 miljoner personer i Sverige. I år, 2023 är nästan 57% mellan 20–64 år som räknas som arbetsför ålder. De övriga 43% av befolkningen utgörs av barn och unga under 20 år och sen av äldre över 65 år. Prognoser har gjorts fram till 2120 och då beräknas befolkningen ha ökat till knappt 15 miljoner. Även vi i Sverige kommer att se vår befolkningspyramid förändras framåt och framförallt kommer andelen äldre över 65 år öka och förväntas 2120 uppgå till nära 28 % av befolkningen.

SCB har tittat på förväntad livslängd på de barn som föds i år, 2023 och kommit fram till att:

• Beräkningar pekar på att av de flickor och pojkar som föds 2023 förväntas 50 % av flickorna vara kvar i livet vid 94 års ålder och 50% av männen till 93 års ålder. Det är nästan 10 år längre än idag, vilket är en stor ökning.
• Knappt 14% av kvinnorna och drygt 8% av männen väntas leva i minst 100 år.

Vilka faktorer påverkar vår livslängd?

Hur kommer det sig att människor lever olika länge inom samma land där samma förutsättningar borde finnas? Det har SCB också tittat på och kan visa på att:                                       

Utbildning

Utbildningsnivån är en säkerställd indikator gällande återstående förväntad medellivslängd. Människor med lägre utbildning tenderar att leva kortare. Vilket i sin tur är kopplat till bland annat levnadsvanor, t ex rökning, alkohol och matvanor vilket påverkar medellivslängden. Störst skillnad i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna finns bland ensamstående kvinnor. Där är skillnaden 3,4 år mellan dem med förgymnasial utbildning och dem med eftergymnasial utbildning. Det finns vissa tydliga statistiska skillnader mellan könen. I samtliga fall är utbildning mer avgörande för kvinnors medellivslängd än för männens.

Sammanboende

Enligt SCB finns det även ett starkt samband mellan personer som lever tillsammans med någon och de som inte lever tillsammans med någon. Sammanboende visar sig gynna mäns medellivslängd mer än kvinnors och utbildningsnivå påverkar kvinnors medellivslängd i högre utsträckning.

För män är det däremot mer avgörande att leva samman med någon. Sammanboende män med en förgymnasial utbildning har nästan två års högre medellivslängd än ensamstående män med eftergymnasial utbildning.

För kvinnor är det tvärtom. De gynnas mer av att ha en eftergymnasial utbildning än att bo ihop med en partner.

Forskning på livslängd och åldersrelaterade sjukdomar

Sverige har under många år forskat på livslängd, åldersrelaterade sjukdomar och byggt ut både sjukvård och äldrevård. En viktig aspekt till att andelen äldre i världen ökar är ju för att vi har fått ner barnadödligheten mycket jämfört med tidigare i historien, och den har totalt i världen har minskat med nästan 75% sedan 1950. Enligt de globala målen för hållbar utveckling ska den del av barnadödligheten som är möjlig att förebygga ner till noll till år 2030. Det finns stora ojämlikheter i världen och många länder har lång väg kvar. Men i Sverige är målet i princip redan uppnått.

Karolinska Institutet har publicerat en studie gjort av Karin Modig, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, som forskat på livslängd. Medellivslängden har ökat både i Sverige och i större delen av världen. Hon säger att:

På det stora hela har vi en förbättrad livsstil. Vi röker mindre, vi äter mer frukt och grönsaker, har i många fall mindre slitsamma yrken och vi rör oss mer.

De åldersrelaterade sjukdomarna har skjutits högre upp i åldrarna.

En 65-åring idag är inte jämförbar med en 65-åring för 30 år sedan. Vi är mycket piggare och friskare idag, säger Karin Modig.

De vanliga hälsoråden om kost, fysisk aktivitet och social samvaro ökar chansen för ett långt liv. Färre insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar, och risken att dö för den som blir sjuk har minskat. Vi har också fått möjlighet att behandla begynnande sjukdomar tidigt, med till exempel blodtryckssänkande och kolesterolsänkande mediciner.

Vi hör till de tio länder i världen med längst medellivslängd, men bland dessa länder har Sverige den högsta dödligheten bland äldre.

Det är märkligt med tanke på att vi ofta anser oss ha världens bästa sjukvård. Jag skulle väldigt gärna vilja veta varför det är så, säger Karin Modig.

Men för den som vill blir riktigt gammal finns ingen vägledning att hämta i forskningen. Superåldringar över 110-år har visat sig vara en brokig skara.

Någon har varit vegetarian hela livet, en annan äter bara kött. Någon har aldrig gått till doktorn medan andra har haft många sjukdomar. Det är väldigt svårt att hitta gemensamma nämnare. Troligen spelar både generna och slumpen en stor roll, säger Karin Modig.

Så hur kommer samhället att förändras med demografin?

Det återstår att se men den finns helt klart mycket att göra. Bara genom att informera och satsa mer på friskvård, jobba för att fler äldre ska få några fler hälsosamma år, så kommer det att spara miljarder för sjukvården och ge ett bättre liv till många.

Jag tror också att vi kommer att se betydligt mer av volontärverksamheter, fler behöver få känna sig nyttiga och uppskattade längre upp i åldrarna. Här tror jag att vi har mycket att lära av hur folk lever i de blå zonerna, ställen på jorden där folk blir äldst. Där är folk aktiva långt upp i åldrarna, rör på sig varje dag, äter hälsosamt, är med i en gemenskap och ett sammanhang.

The Decade of Healthy ageing är fortfarande i sin början med det kommer bli intressant att följa framåt och se vilka förändringar som skett till 2030 och vad vi då tar för givet som vi inte gör idag.