Kriget i Ukraina är inne på sitt 4:e år och frågan är om de fredsförhandlingar som nu pågår med USA verkligen kommer att leda till en fred.

Sverige är inte i krig med Ryssland men är ändå under pågående attack, precis som stora delar av Europa. Hybridkriget från Ryssland pågår alltmer tydligt och attentat sker varje vecka någonstans i Europa och även på svensk mark. Putin mål ser ut att vara att söndra och härska, så tvivel och visa att inget land är onåbart för de ryska anfallen i olika former.

I början på oktober 2025, uttalade sig också Putin om Sverige. Han tyckte att det var dumt av Sverige och Finland att gå med i Nato, och sa också att länderna offrat strategiska fördelar som det hade inneburit att vara fortsatt militärt alliansfria:

Vi har aldrig haft problem med Sverige, än mindre med Finland.

Putin säger vidare att Kreml övervakar den ökade militariseringen i Europa och att Ryssland ska svara på det som han kallar för ett hot.

Myndigheternas nya ton

Rapporteringen i media och uttalanden från myndigheter har ändrat ton under året upplever jag, saker som inte gick att säga tidigare med risk för att oroa befolkningen, diskuteras nu öppet. Vikten av ett totalförsvar och uppbyggandet av ett civilt försvar lyfts fram mer i debatten också.

I mars 2025, gick riksbankschef Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge ut på DN:s debattsida och rekommenderade:

• Alla svenskar ska ha kontanter för en veckas inköp av livsnödvändiga varor samt betalkort från minst två olika kortutgivare.
• I artikeln lyfte de att till sommaren 2026, måste allmänheten kunna handla livsnödvändiga varor i butiker med kontokort även offline. Den säkerhetspolitiska oron i världen aktualiserar frågan om det svenska betalningssystemets möjligheter att fungera under kris och krig.

I september 2025, hölls ett panelsamtal på Sahlgrenska sjukhuset där bland annat Försvarsmaktens generalöverläkare Claes Ivgren medverkade. Han uttalade sig om vårdläget i händelser av krig i Sverige till GP:

Vid krig kommer inte alla svenskar att få vård

Claes Ivgren menar att medborgarna behöver förstå att grundprincipen om att det ska finnas resurser till allt och alla behöver bytas ut och att han tycker att den ska ersättas av en ransoneringsmodell:

Det måste vara känt innan att vi har det förhållningssättet, för att behålla medborgarnas tillit till systemet och oss myndigheter.

Hybridkriget

Det nya normala över Europa under hösten 2025 har varit olika kränkningar av luftrum av ryskt stridsflyg eller drönare. Mer om det längre ner.

Men påverkanskampanjerna sker på flera olika plan.
I mars 2025 kunde Aftonbladet avslöja att rysktalande, brottsaktiva nätverk som sysslar med penningtvätt och som har en koppling till den ryska regimens underrättelsearbete i Sverige, har köpt tomter bland annat vid inloppet till Stockholms norra skärgård.

Det handlar om platser med fri sikt över inloppet till Stockholm – ett läge som har en potentiell militärstrategisk betydelse. Tidigare har liknande händelser skett i Finland, där ryska affärsmän köpt upp mark på strategiska platser, med misstanke om att kunna användas vid framtida konflikter.

I november 2025, blev Sveriges ÖB Michael Claesson intervjuad av Financial Times, skriver Expressen. ÖB sa i artikeln att:

• Ryssland kombinerar attacker mot infrastruktur med desinformationskampanjer för att bryta ner sammanhållningen i västvärlden.
• Att det finns en politisk polarisering i många länder är naturligtvis en godisaffär som en hybridkrigare kan utnyttja.
• Han uppmanar också västländer att vara mer vaksamma på Rysslands aktiviteter i Nordafrika och säger att Ryssland kontrollerar resvägar för såväl migranter som drogsmuggling och annan kriminell verksamhet.
  

Det känns som om vi befinner oss i en tid av upptrappning och förberedelser för att något kommer att kunna hända inom en 5–10 årsperiod. Tyvärr är nog det bästa sättet att förbereda sig på, att följa myndigheternas rekommendationer och preppa med att ha livsmedel hemma, vatten, och ha en egen krisberedskap.

Hybridkrigets attacker

Dessa har skett i ett flertal europeiska länder under hösten 2025:

Tågsabotage i Tyskland

Den tyska polisen misstänker att sabotage låg bakom de avklippta signalkablar som orsakade kaos i tågtrafiken 20250922. Tågen på den nord-sydliga huvudlinjen längs Rhenfloden fick stora förseningar efter att några personer kapat signalkablar mellan Köln och Düsseldorf under natten, enligt tv-programmet Tagesschau. Polisen undersöker ett möjligt politiskt motiv. Det har satt landet i högsta beredskap inför ryska eller andra hot, skriver AFP.

Valet i Moldavien, 28 september 2025

Det moldaviska presidentvalet blev en kamp mellan den sittande pro-europeiska presidenten Maia Sandu och hennes utmanare Alexandr Stoianoglo, som stöds av det proryska socialistpartiet.

Ett hemligt ryskt nätverk försökte påverka valet i Moldavien. Det avslöjar en granskning av BBC, som kunde spårade nätverket till den moldaviske oligarken Ilan Shor och den ideella organisationen Evrazia som han har kopplingar till. Evrazia har fått sanktioner av USA och EU för att ha mutat moldovier till att rösta mot EU i fjolårets presidentval.De betalade sina medlemmar för att sprida pro-rysk propaganda och falska nyheter som underminerar Moldaviens pro-europeiska parti, Party of Action and Solidarity (PAS).

Sandu vann med 55,4% mot Stoianoglos 44,6 %, enligt landets valkommission. Inom landets gränser fick Stoianoglo fler röster medan Sandu säkrade en överväldigande majoritet av utlandsrösterna där hon stöddes av över 80%. Valdeltagandet låg på 54,3 %.

Maia Sandu har lovat att fortsätta arbetet för att föra kandidatlandet Moldavien närmare EU med målet att bli medlem senast 2030.

Kränkningar av luftrummet

Under september trappade Ryssland upp sina kränkningar av olika Natoländers luftrum.

Polen

Natten till den 10 september kränkte ryska drönare polskt luftrum och sköts ner av Polen och Nato. Drönare träffade ett bostadshus i östra Polen, men inga personer skadades. Natochefen Mark Rutte fördömer kränkningen och säger att det inte är en isolerad händelse.

Vi är vaksamma och kommer att försvara varje tum av Natos territorium.

Inga av de ryska drönarna som kränkte polskt luftrum i veckan bar på explosiva ämnen, säger Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski till The Guardian. Han säger dock att drönarna ”intressant nog” har kapacitet att bära på ammunition.Enligt Sikorski eskalerar Ryssland gradvis för att se hur Natoländerna reagerar.

För mig tyder det på att Ryssland försökte testa oss utan att starta krig.

Polens premiärminister Donald Tusk säger till The Guardian.

Vi kommer att fatta beslutet att skjuta ner flygande föremål när de kränker vårt territorium och flyger över Polen. Det finns absolut ingen diskussion om det.

Estland

Den 19 september kränkte Ryssland Estlands luftrum när tre MIG-31-plan befann sig i estniskt luftrum i 12 minuter. Ryssarna hävdar att planen bara följde en redan utstakad färdväg. Men det förklarar inte varför flygplanen hade stängt av sina transpondrar och därför inte skickade sina positioner, som man normalt gör i fredstid.

Att ryska stridsflyg kunde befinna sig i estniskt luftrum i 12 minuter är exceptionell, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till TT. Han noterar också att Ryssland använt MiG-31, vanligtvis baserade i norra Ryssland i Murmanskområdet. TT skriver att planet är ett av världens snabbaste och kan bära den hypersoniska roboten Kinzjal.

Trump säger att USA skyddar Polen och Baltikum om Ryssland fortsätter att eskalera vid Natos östra flank, rapporterar Kyiv Post och AFP.  När den amerikanske presidenten fick frågor om de ryska kränkningarna i Estland och Polen svarade han:

Vi gillar inte det.

Norge

Efter kränkningarna mot Polen och Estland, berättade också Norges statsminister, Jonas Gahr Store att Ryssland har kränkt norskt luftrum vid tre tillfällen under sommaren och våren 2025. Vid två av kränkningarna ska det ha rört sig om ryska stridsflygplan. Støre säger att det inte går att avgöra om kränkningarna gjorts avsiktligt eller om det beror på navigeringsfel, skriver Reuters.

Alaska

Inte bara i Europa testade ryskt stridsflyg gränserna. USA:s och Kanadas flygvapen mötte upp och identifierat fyra ryska stridsflyg som flög nära Alaska den 25 september, 2025. Det uppger Nordamerikanska luft- och rymdförsvaret, Norad, enligt AP.De ryska planen befann sig i internationellt luftrum men inom Alaskas luftförsvarszon, enligt Newsweek, som skriver att flygningarna kan ses som ett test på hur Nato svarar. Det är tredje gången under september och nionde gången i år som Norad rapporterar liknande incidenter.

Rysslands svar

De ryska kränkningarna av europeiskt luftrum är ett svar på Ukrainas attacker mot den annekterade Krymhalvön. Ryssland hävdade att ukrainska attacker på Krym inte hade varit möjliga utan Natos stöd. Man ser därför Nato som en aktiv part i Ukrainakriget.

Det är vårdslöst och oansvarigt av länder i väst att prata om att ryska stridsflyg bör skjutas ner.

Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov i statlig rysk tv efter de senaste veckornas kränkningar av Natoländers luftrum.

Drönarlarm

Oslos och Köpenhamns flygplatser fick måndagen den 23 september, 2025, stoppa all flygtrafik sedan oidentifierade drönare observerats vid respektive område. Det är ännu oklart om händelserna är relaterade men myndigheter i de båda länderna samarbetar med utredningen.

Ukrainas president Zelenskyj skrev på X:
att Ryssland kränkt Danmarks luftrum.

Natochefen Mark Rutte uttalade sig:

Vårt budskap till ryssarna är tydligt: ​​Vi kommer att försvara varenda centimeter av vårt territorium. Vi kommer att se till att vi alltid kan försvara och avskräcka när det behövs. Vi är defensiva allierade, ja, men vi är inte naiva.

Söndagen den 28 september, 2025, uttalade sig ÖB Michael Claesson i SVT:s Agenda:

De ryska kränkningarna av Natos gränser är troligen inte en uppbyggnad för en fullskalig väpnad konflikt.  Jag tror inte Ryssland vill gå i krig med Nato. Jag tror man vill splittra Nato politiskt och visa på våra svagheter, exploatera dem och skapa rädsla hos våra befolkningar.

Han säger dock också att man aldrig ska utesluta att situationen eskalerar, och att svenska piloter är redo att skjuta ner ryska flygplan som kränker svenskt territorium om det krävs.

Säkerhetsutveckling och upprustning

I Tyskland har den tyska regeringen beslutat sig för att avsätta flera miljarder euro för att stärka försvaret, rapporterar AP. Satsningen har inte presenterats i detalj men uppges gå utöver Natos 5%-mål. Förbundskansler Friedrich Merz sa i ett uttalande:

På grund av vår storlek och ekonomiska styrka är Tyskland det Natoland i Europa som måste ha den starkaste konventionella armén.

Tiotusentals tyskar ska rekryteras till försvaret, Bundeswehr, som planerar för scenarier där upp till 1 000 soldater per dag skadas i en eventuell konflikt mellan Nato och Ryssland, enligt Reuters.

Mot bakgrund av alla incidenter under året, enades EU-ländernas ledare under ett möte i slutet på september 2025, att gå vidare med att ta fram en drönarmur. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa efter mötet att:

Det handlar om ett system som snabbt kan upptäcka och vid behov neutralisera drönare. Nu krävs samarbete med Nato och Ukraina. Vi kommer att dra stor nytta av Ukrainas expertis.

Enligt Zelenskyj skulle Ukrainas erfarenheter från kriget vara värdefulla för Europa;

Ukraina kan slå tillbaka alla ryska drönare och robotar och om vi jobbar gemensamt har vi tillräckligt med vapen och produktionskapacitet.

Zelenskyj fortsatte att uttala sig efter EU-mötet, i The Guardian:

Ryssland kommer att attackera ytterligare ett europeiskt land, och den senaste tidens drönarincidenter i flera länder är ett sätt att testa Natos försvar. Putin kommer inte att vänta tills hans krig i Ukraina är avslutat. Han kommer att öppna upp i en ny riktning. Ingen vet var, men han vill det.

Han säger också att företrädare för flera länder kommer att resa till Ukraina för att få praktisk övning i hur man slår tillbaka ryska attacker från luften.

Något som Zelenskyj länge velat och diskuterat med Trumps särskilda Ukraina sändebud Keith Kellog, är att få USA:s tillåtelse att genomföra attacker djupt inne i Ryssland.I slutet på september ska Trump ha gett Ukraina grönt ljus för detta enligt Kellogg i en intervju med Fox News.Om man tittar på vad Trump sagt:

Svaret är ja. Använd möjligheten att slå djupt. Inget är fredat.

Trump skrev i slutet på september på Truth Social att han tror att det är möjligt att Ukraina kan återta hela sitt territorium och kanske ”mer än så”. Det har beskrivits som ett brott mot hans tidigare ståndpunkt att Ukraina ska ge upp land mot fred. Dock verkar hans åsikt ha ändrats igen under november då det i framtagna förslaget till fredsplan ingår att Ukraina ska erkänna Krym och Donbas som ryska territorier.

Undervattensverksamhet

I slutet på oktober 2025, kom uppgifter om ytterligare ryska aktiviteter. Den här gången under vatten och vid Estonias vrakplats:

Nato har fått information om att Ryssland använder passagerarfartyget Estonias vrakplats som övningsplats för undervattensoperationer och möjligen också som gömställe för spionteknik, enligt en stor granskning i tyska medier. Färjan, som sjönk 1994, ligger på 80 meters djup i Östersjön och skyddas av ett internationellt dykförbud med anledning av gravfriden. Därmed ska Ryssland ha kunnat operera ostört i området. Flera Natoländer uppges ha uppgifter om att rysk militär placerat teknisk utrustning vid vraket för att navigera undervattensdrönare. Moskva har inte kommenterat uppgifterna.

Sverige och Ukraina

Den 22 oktober hade statsminister Ulf Kristersson och Ukrainas president Zelenskjyj en gemensam presskonferens på Saab:s anläggning i Linköping. Där tillkännagav de att:

• Ukraina vill köpa upp till 150 Gripenplan från Sverige.

Reaktionerna från Moskva lät inte vänta på sig. Rysslands utrikesdepartement anklagar nu Sverige för att stötta nazism och jämför affären med svensk handel med Nazityskland under andra världskriget.

Ett sätt att finansiera affären skulle kunna vara att använda de frysta ryska tillgångarna som finns i Europa. Räntan på avkastningen skickas redan regelbundet till Ukraina. Under november gick ytterligare 4,1 miljarder Euro dit.

Sverige och Ukraina fortsätter att ta steg mot att fördjupa samarbetet mellan ländernas försvarsindustrier. Den 6 november hölls en pressträff med ländernas försvarsministrar Pål Jonson och Denys Sjmyhal. Sverige och Ukraina planerar att skapa ett gemensamt nav för försvarsinnovation i Ukrainas huvudstad Kyiv. Svensk och ukrainsk personal ska samarbeta för att utveckla nya vapen. Jonson öppnar också för att leverera äldre modeller av Gripen, som snabbare kan nå Ukraina än de nya modellerna, om köpet av stridsflygen går igenom.

Svensk upprustning

Den svenska försvarsbudgeten ökar också och är även ett krav från Nato för att möta det växande hotet från Ryssland, och ha rätt typ av vapen om Ryssland går till anfall mot Nato och artikel 5 utlöses. Försvarsbudgeten ska växa från 148 miljarder i år till över 200 miljarder 2030. Vilket är snabbare än förra årets bild visar från försvarsbudgeten.

Det som nu diskuteras är långdistansvapen som kan nå in i Ryssland, robotar med upp till 200 mils räckvidd. Även spionsatelliter och mer luftvärn pekas ut som andra viktiga försvarssatsningar i en rapport där Försvarsmakten listar vad den ökade försvarsbudgeten ska användas.

Generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, säger till TT 20251124:

Vi ser en risk för att Ryssland fortsätter sin tillväxt oavsett utvecklingen i Ukraina. Det kan innebära allt från att öka antalet markförband vid den rysk-baltiska gränsen, till starkare långräckviddig förmåga och till att stärka den ryska flottan i Norra ishavet.

Det behövs ett starkt luft- och robotförsvar som försvarar oss i flera olika lager.

Enligt bedömningen kommer det ryska militära hotet att öka till 2030.

Nato kräver även att Sverige i slutet av 2030 ska kunna leda och genomföra multidomäna operationer nationellt och tillsammans med Natoallierade, det vill säga att få mark-, luft-, och sjöstridskrafter att samverka. Det är viktigt inte minst för att Nato ska kunna kontrollera Östersjön.

Frysta ryska tillgångar

De beslagtagna ryska tillgångar i Europa uppgår till drygt 2000 miljarder kronor, och större delen finns i Belgien.

Hur dessa tillgångar kan användas för att finansiera hjälp till Ukraina diskuteras inom EU. Under hösten har flera stora EU länder ställt sig bakom förslaget om att de frysta ryska statstillgångar kan utgöra säkerhet för omfattande och förmånliga lån till Ukraina, något även Sverige stödjer.

Problemet är att det går emot äganderätten och Rysslands lagliga anspråk på tillgångarna vid en eventuell fred. Genom att ersätta de frysta pengarna med skuldebrev hoppas EU-kommissionen undvika anklagelser om olagligt konfiskerande av rysk statlig egendom.

Belgien vill ha starka försäkringar från övriga EU länder att pengarna ska garanteras av övriga länder och att Belgien ska vara skyddat om Ryssland gör anspråk på pengarna. Om detta inte kan garanteras står tilliten till Europas hela finansiella system på spel enligt De Wever, Belgiens premiärminister.

Som en möjlig effekt av de pågående samtalen flög drönare över Belgien i början på november 2025. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius tror att de drönarflygningarna kan kopplas till att landet sitter på ryska tillgångar, rapporterar Reuters, och de pågående samtalen om att de frysta tillgångarna ska finansiera stöd till Ukraina. Syftet, enligt ministern, är att avskräcka Belgien vars finansinstitution Euroclear har pengarna:

Det kan inte tolkas på något annat sätt.

Belgiens försvarsdepartement konstaterar att sådana spekulationer förekommer, men vill inte kommentera Pistorius utspel.

Kärnvapen

Ytterligare en säkerhetspolitisk upptrappning kom i början av november 2025, när Trump uttalade sig om att USA ska börja testa kärnvapen igen, i en intervju i CBS-programmet ”60 minutes”:

Jag vill inte att vi ska vara det enda landet som inte testar

Trump sa också i programmet att:

Ryssland testar kärnvapen och Kina testar dem också. Ni vet bara inte om det.

USA testar regelbundet sina kärnvapenbärande robotar, men har inte provsprängt några kärnvapen sedan 1992. Även världens övriga kärnvapenmakter har avhållit sig från explosiva kärnvapentest, Nordkorea undantaget.

Från Ryssland kom svaret att de också överväger att återuppta kärnvapentester om USA gör det. Enligt Putin planerar Ryssland att fortsätta följa det multilaterala avtal (CTBT) som förbjuder provsprängningar av kärnvapen. Men om USA eller andra länder som undertecknat CTBT skulle börja genomföra tester, säger Putin:

måste Ryssland vidta lämpliga och proportionerliga motåtgärder

Vi går mot en upprustning och med eskalering av läget i Europa kommer funderingar som:

• Hur länge kommer det att dröja innan kriget i Ukraina spiller över in i ytterligare ett land?
• Men vill och vågar verkligen Ryssland anfalla ett Natoland?
• Och kommer i så fall artikel 5 att aktiveras?

Förklaring av artikel 5 på Regeringens sida:

• Artikel 5 innehåller de ömsesidiga försvarsgarantier som utgör kärnan i Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

Jag hoppas och tror på att Ryssland inte vill ha en utvidgning av kriget, att de helt enkelt inte har råd med ett flerfrontskrig. Att deras hybridkrig är ett sätt att skramla mer än att förbereda en riktig attack. Det här är inte den riktning Europa ska gå, var är den ljusnande framtiden som jag sett framför mig?