I mitt förra blogginlägg om mina sommarplaner skrev jag att jag ville läsa 2 böcker av Nils Bacos:

• Bli inte blåst på pensionen
• Planera pensionsuttagen rätt

Böckerna visade sig vara dels så intressanta, dels så bra skrivna, att trots stort informations-värde om ett ganska tungt ämne var de mycket lättlästa. Båda kommer att kunna fungera som referensmaterial att gå tillbaka till.

Den bok som passar mig bäst just nu i min resa på väg mot friheten tänker jag här passa på att djupdyka i:

• Planera pensionsuttagen rätt

För att sen avsluta inlägget med vilka aktions jag ska ta tag i framåt.

Inkomstbeskattning

På vår inkomst dras kommunal skatt och även statlig skatt om vi tjänar över ett specifikt belopp. De här nivåerna räknas i vanliga fall upp varje år. 2024 beslöt dock regeringen att inte räkna upp den statliga skatten, vilket de facto innebar att fler får betala statlig skatt i år än under 2023.

2024 års brytpunkter för att börja betala statlig skatt är:

• för den som inte fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång
  615 300 kr/år vilket blir en månadsinkomst på: 51 275 kr
• för den som fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång
  697 300 kr/år vilket blir en månadsinkomst på: 58 108 kr

På skatteverket.se går det att göra sin egen skatteberäkning för att se sin skatt för året.

Skillnaden mellan att ligga under respektive över brytpunkten innebär att:

• under 615 000kr/år betalar man ca 30% i kommunal skatt
• över 615 000kr/år betalar man ytterligare 20% i skatt på beloppet som överstiger brytpunktsbeloppet, dvs på det beloppet blir det 50% i skatt.

Om brytpunkten hade justerats upp vid årsskiftet som normalt skulle gränsen ha landat på nära 57 000 kronor /månaden som man kan tjäna utan att behöva betala statlig skatt. Oppositionen var emot höjningen eftersom den gynnar höginkomsttagare och regeringen ansåg att det var viktigare att finansiera andra åtgärder under året istället.

Enlig regeringens proposition om slopad uppräkning framgår att:

Antalet personer som förväntas betala statlig inkomstskatt 2024 med förslaget om pausad uppräkning uppskattas till ca 1 080 000, vilket är ca 330 000 fler än med ordinarie uppräkning och ca 120 000 fler än 2023.

Genom att känna till brytpunkterna går det att planera för sitt pensionsuttag för att därigenom kunna behålla en större andel av sin pension. Ett sätt att göra det på är att sprida ut uttaget av sin pension över ett längre antal år, det vill säga genom att gå tidigare i pension.

Som jag har planerat nu så kommer jag att ligga under brytpunkten och det kommer även finnas utrymme för att kunna jobba lite extra om jag skulle vilja det också.

Löneväxling

Med tanke på marginalskatte-effekten och att brytpunkten inte räknades upp för 2024, så känns det i år extra viktigt att öka löneväxlingen istället för annat sparande för att på så sätt få behålla mer av lönen. Även om det blir för pension genom att uttaget skjuts upp tills dess.

Jag väntar på svar från lönekontoret om det går att löneväxla mer månaden efter semestern, istället för att ta ut semesterlön. För varje år retar jag mig på att den skattas bort till stor del. Då vill jag hellre löneväxla än få extra semesterpengar nu.

Riktålder

Ytterligare en sak att ta i beaktande inför att planera sitt pensionsuttag är Riktåldern och hur den kommer att flyttas fram/höjas framöver. Varje år görs prognosberäkningar på en riktålder som bygger på medellivslängden i Sverige.

För mig som är född 1971 (gäller samma för personer födda mellan 1970 till och med 1980) är detta den senaste prognosen angående riktålder från Pensionmyndigheten:

• Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
• Du kan tidigast ta ut allmän pension från 65 år.
• Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från 68 år.
• Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till 68 års ålder.                                       

Det är så jag har planerat för att jag bör kunna ta ut allmän pension från året jag fyller 65 år, vilket blir år 2036. Fram till dess behöver jag klara mig på tjänstepension och privatsparande.

Livslängdsberäkningar hos olika pensionsbolag

Medellivslängden i min åldersgrupp är ca 85–86 år, det är också viktigt att känna till för att se under hur många år pensionen är beräknad att räcka till. Om man som jag däremot har flera kvinnor i släkten som levt över både 90 år och 100 år, så känns det för min del viktigt att räkna på en livslängd på runt 95 år för att veta att jag har tillräckligt med pengar.

De olika försäkringsbolagen gör sina egna kalkyler för hur länge de tror att vi kommer att leva, något som också påverkar utbetalningsbeloppet beroende på om man väljer att ta livslångt uttag jämfört med ett uttag på 20 år. Om ett bolag tror att du kommer att leva 20 år efter 65 årsdagen eller om du kommer att leva 25 år till, påverkas det utbetalade beloppet per månad mycket. För att kunna se och jämföra utbetalningsperioder, gå in på konsumenternasforsakringsbyra.se

Där får jag fram att ”mina” pensionsbolag har satt att deras kalkylerade levnadslängd efter pensionen är:

• Länsförsäkringar: 20 år, 10 mån
• SPP: 22 år, 9 mån

Både LF o SPP börjar dra ner på risken i sina investeringar 6 år innan pensionsåldern, frågan är om det innebär 62 år för de räknar på riktåldern 68 år, eller om de räknar på 65 år vilket borde innebär 59 år. Något att kolla upp.

För min uttagsplanering verkar det med ovanstående siffror bättre att ta LF på livsvarig eftersom deras beräknade livslängdsålder är lägre. Den skulle jag passera som 79-åring, men jag tror ju på att jag kommer ta ut pension 15 år till. Jag får göra simuleringar på minpension.se och se hur det slår och skillnad i belopp om jag jämför de båda bolagen. Nästa år när jag fyller 54 år får jag också äntligen tillgång till uttags planeraren på minpension.se

Pausa utbetalning av Tjänstepension

Något som har diskuterats och efterfrågats under lång tid är möjligheten att pausa utbetalningen av sina tjänstepensioner. Den allmänna pensionen erbjuder här helt andra alternativ än tjänstepensionerna gör, vad gäller att skjuta upp, pausa och ändra uttags-procent. För tjänstepensioner däremot så fungerar det idag så att om du valt att börja betala ut en tjänstepension går den inte att stoppa, pausa eller förändra.

I pensionsgruppen, där nu alla partier ingår, enades man om följande i den remiss som skickades ut i dec 2023:

• Förslaget innebär att det under de första fem åren ska vara möjligt att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av tjänstepension och även att ändra utbetalningstiden efter att utbetalning har påbörjats. Motsvarande ändringar föreslås även för utbetalning från pensionssparkonto (IPS).

Finansminister Elisabeth Svantesson sa i samband med detta att:

Sveriges pensionärer ska själva kunna välja hur de vill lägga upp sin pension. Om en person vill pausa utbetalning av tjänstepension för att exempelvis arbeta ska det vara möjlighet. Det här ser vi nu till att åtgärda.

Propositionen gick igenom och blev beslutad i Riksdagen den 13 juni, 2024.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025. Ett bra första steg mot en mer flexibel tjänstepension.

Planera för framtiden

I sin planering av pensionen bör också ingå att fundera på vad ska hända med ditt intjänande belopp efter att du har avlidit. Hur kan du redan nu planera på bästa sätt för din familj, för att de ska kunna få behålla så stor del som möjligt av dina intjänande pengar. Här finns det en hel del begrepp att hålla reda på och även ta aktions på.

För lika viktigt som det är att planera för sin egen pension är det att planera på ett bra sätt för ens efterlevande. Och valen man själv gör nu får stor vikt för både deras och din egen framtid. Besluten man tagit tycker jag ska inte komma som en överraskning för dem att få reda på först den dagen man själv inte längre är i livet.

Det jag behöver ta reda på för min del är bland annat om jag kan dela upp min största tjänstepension i flera delar så att jag inte behöver ha samma utbetalningstid på hela beloppet, utan istället kunna ha större möjlighet att påverka om jag skulle vilja det.

Efterlevandepension

Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd kan vara utformade på olika sätt beroende på försäkringsbolag. Därför är det viktigt att ta reda på hur villkoren/reglerna ser ut för det pensionsbolag man själv har, och fundera på om deras villkor stämmer överens med ens egna önskemål. Om man inte frågar kommer man få leva med standardlösningen och det kanske inte alls gynna eller säkrar upp ens efterlevandeskydd på det sättet som man själv vill.

En sak att ta ställning till är om man behöver efterlevande skydd på alla sina tjänstepensioner. Det sänker de facto den egna pensionen man sen får utbetalad med flera procent. Här behöver man gå igenom pension för pension och fundera på utbetalningstid och hur stort belopp respektive pension har för att ta beslut. En tjänstepension på 50 000kr kanske man inte behöver efterlevandeskydd på jämfört med en annan där man har 1 miljon kr.

Förmånstagarförordnande

Om man har efterlevandeskydd i sin tjänstepension är det normala att förmånstagaren är maka/make eller /och barn. Här finns det dock möjlighet att styra mer än vad jag tidigare kände till genom att skriva ett förmånstagar-förordnande. Då går det att skriva in vem som ska få vad, när och hur mycket, typ att maken får 75% av beloppet livet ut och barnen får 12,5% var under 10 år.

I dagsläget känns det inte som jag behöver göra något nu, mina pengar går till maken om det skulle vara så att jag avlider före honom. Går det att ändra sig här om 10–20 år? Det vet jag inte i dagsläget men bör stå på listan för aktions.

Alla pensionsbolag verkar inte ge den här möjligheten med att kunna skriva ett förmånstagarförordnande så det behöver man kolla upp. Och även fundera på att flytta sin pension till ett bolag som erbjuder detta om man vill kunna utnyttja denna möjlighet.

Förfoganderätt

Det innebär att du kan bestämma att de efterlevande själva ska kunna förfoga över utbetalningen, med andra ord få rätt att ändra på utbetalningens längd och utbetalnings-tidpunkt.

Varför är detta viktigt?
Det handlar om att dina efterlevande ska kunna få ut så mycket som möjligt av dina pengar krasst sett istället för att de ska skatta bort en stor del. Med största sannolikhet kommer exempelvis barnen att ha ett jobb med en hyfsad lön den dagen jag går bort. Att då få en stor utbetalning i efterlevandeskydd utöver lönen utan att kunna ändra någonting är inte alltid den bästa lösningen. Då kommer merparten gå bort i marginalskatt vilket kan kännas trist.

Också viktigt att se efter är om när det finns flera efterlevande, att de kan styra sina egna utbetalningar så att det inte behöver vara samma för båda barnen eller utbetalningslängd. Med förfoganderätt kan mottagaren exempelvis ändra utbetalningstiden från 5 år till 15 år för att hamna under brytpunkten för statlig skatt, och på så sätt få ut mer pengarna.

Men här gäller det att ta reda på vad som gäller hos de olika bolagen, för alla har inte samma villkor. Även här kan det vara värt att fundera över att fundera på att flytta sina tjänstepensioner till ett bolag där den önskade förändringen går att genomföra.

Enskild egendom

En annan punkt som man också behöver ta ställning till om man skriver ett förmånstagarförordnande är om man vill lägga till en klausul om enskild egendom, det vill säga om arvet som det blir, ska bli förmånstagarens enskilda egendom. Detta så att arvet blir barnens och inte deras partners pengar. I klartext innebär det att om barnet skulle skilja sig får det behålla hela beloppet, och pengarna kommer inte ingå i bodelningen vid skilsmässan. Det blir ytterligare en uppgift att ta tag i, så in på listan nedan också.

Försäkringar

Om man arbetar i ett bolag med kollektivavtal har man som regel en frivillig grupplivförsäkring TGA och TGL som betalas genom ett avdrag på lönen. Det finns möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring hos de bolagen när man väljer att gå i pension. Det tror jag få känner till, men absolut något att kolla upp och se till att göra för att även fortsättningsvis ha ett bra försäkringsskydd. Vill man ha detta gäller det att vara aktiv och kontakta bolagen själv för att få till detta.

Livförsäkring

I sin pensionsplanering tycker jag även att det ska ingå att se över sitt totala försäkringsbehov, vilka försäkringar man har. I det här fallet kanske främst att man har livförsäkring, framförallt för att säkerhetsställa att ens partner har råd att bo kvar, och har en rimlig omställningstid att fundera igenom vad man vill göra. Att tvingas till snabba beslut under en pågående sorgeprocess för att man inte har råd att bo kvar känns inte som ett alternativ jag vill att mina nära och kära ska behöva stå inför.

Slutsats

Många bra punkter från boken att fundera på och ta ställning till. Och jag lärde mig också mycket nytt som kommer att gynna mig och min familj framåt. Men bara om jag nu ser till att också ta aktions på det jag behöver.

Vad är viktigt att få på plats nu?

Mina aktionspunkter

• Kan jag dela upp min största tjänstepension i fler delar för att kunna ha olika utbetalningstid på?
• Behöver jag efterlevandeskydd på alla tjänstepensioner-
  är de jag ska ta ut på kortast tid med lägst belopp bättre att ta bort efterlevandeskyddet på?
• Behöver jag efterlevandeskydd på alla tjänstepensioner inom ITPK?
• Kan jag lägga in förfoganderätt i mina tjänstepensioner? Kolla med respektive bolag
• Jag vill att respektive förmånstagaren ska kunna bestämma över utbetalningstiden själv
• Vill jag styra utbetalningarna med förmånstagarförordnande?
• Skriva in enskild egendom i förmånstagarförordnande
• Skaffa fortsättningsförsäkring på min grupplivförsäkring vid pension
• Ta reda på hur marginalskatten blir för maken om jag avlider först
• Hur utbetalningarna går att planera om jag avlider först. Ska maken få allt eller ska en del gå till barnen direkt?
• Uppdatera det Excel ark jag har med utfall vid dödsfall för oss båda och även barnen

Ekonomisk rådgivare

När jag har gått igenom och tagit reda på allt ovanstående, som få bli en aktivitet under hösten, tror jag att jag ska boka in en avstämning med Monica på pensionguiden för att säkerhetsställa att jag inte missuppfattat eller tänkt fel på någonting.

Nils Bacos böcker visade sig vara en väl värd investering och nu gäller det att gå från ord till handling.