Nu är det dags för en ny inflations uppföljning, och den här gången riktar jag fokus på hur matpriserna har ökat de senaste åren, och hur mångas inköpsvanor har förändras. Det är ju bara att titta till sig själv- hur många gånger tänker jag inte ”för dyrt” när jag går och handlar och väljer bort varor, som exempelvis en del frukt och grönsaker, som jag tidigare skulle ha köpt.

Rekordet var nog när jag såg paprika för 129kr/kg förra vintern. Ångrar nästan att jag inte fotade för det var ett sånt absurt pris. Vem köper till det priset? Och vad gör mataffärerna med svinnet? För rimligtvis borde de stå med en hel del osålda paprikor med det priset?

Konsumenter handlar där det är billigast

De stigande priserna har också bidragit till att olika aktörer tagit nya marknadsandelar, svenskarna shoppar helt enkelt i den affär som erbjuder bäst pris.

Lidl har sett stora försäljningsökningar sen krisen startade, och deras drive var att gå ut och prissänka en hel del varor under mars 2023, vilket förstås fick mycket genomslag i media. I Lidls årsredovisningen för 2022 gick det att se resultatet.:

• En försäljningsökning på 20 % och 2,5 miljarder mer i kassan

Enligt Sverigechef Jacob Josefsson är det den största omsättningsökningen på åtta år för bolaget:

Vårt initiativ att dämpa prisökningarna och bidra till ett minskat tryck på de svenska hushållens plånböcker togs emot väl.
Källa: Omni 230624

Stora prisökningar på kort tid

Under vårvintern skenade matpriserna, vilket fick finansministern Elisabeth Svensson att kalla till möte med matjättarna under mars 2023. Årsförändringen – vilket är prisutvecklingen jämfört med motsvarande månad året före – låg i februari på rekordhöga 21%. Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket för konsumenterna i Sverige på ett år. Och hon uttalade sig:

Det är oacceptabelt om det finns aktörer som höjer priserna i onödan.

I början på augusti 2023 publicerade Aftonbladet statistik som visar att under andra och tredje kvartalet 2023 började prishöjningar för vissa basvaror att mattas av, och det gällde framför allt smör, ägg och potatis. Priserna är fortsatt mycket högre på dessa livsmedel än vad de var i januari 2021 och 2022, men de har nu börjat att falla visar statistik från Eurostat.

SCB släpper förstås också statistik på hur priserna har ändrats och jag har kopierat in en tabell från deras rapport som kom i september 2023, just för att få en bättre överblick. Deras siffror visar att för den uppmätta perioden augusti 2021-augusti 2023 har priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökat med 24%. Tabellen visar produkterna som ökat respektive minskat mest i pris mellan augusti 2022 och juli 2023 för livsmedel och alkoholfria drycker:

Produkt	Prisförändring sedan juli 2023 (%)	Prisförändring sedan augusti 2022 (%)
Gurka	12,4	10,4
Vitkål	9,9	5,9
Äpplen	8,6	12,9
Paprika	2,1	13,7
Kaffe	-4,3	6,6
Griskött	-5,1	3,5
Smör	-7,1	3,9
Färsk lax	-9,6	20,4
Färska bär	-10,2	7,3
Purjolök	-18,4	21,9
Morötter	-21,1	30,8

Många nya följare har appen ”Matpriskollen” fått under de senaste åren. SVT rapporterade i början på november om att priserna ökade igen i oktober 2023, och intervjuade Ulf Mazur VD och grundare av Matpriskollen. Efter att ha legat stilla några månader steg de i oktober med 0,3 % jämfört med september.

Mycket sticker iväg i pris nu, säger Ulf Mazur, vd och grundare.

När prisökningstakten mäts i årstakt blir talen inte så stora som för ett år sedan. Då, vintern 2022/2023, steg inflationen mycket snabbt. Nu jämförs prisökningarna mot detta, och det innebär att takten ser lägre ut. I dagsläget ligger matprisökningarna på årsbasis på 6,1%. Ulf Mazur tror att inflationstakten även för maten kan komma ned i de 2% som Riksbanken så hett önskar.

Andra faktorer som påverkar prisökningarna

Trots inflationen vi har nu så är det bra att komma ihåg att det också finns andra saker som bidrar till att påverka priset, och som gör att priset ökar ännu mer.

En sån faktor är vädret och med tanke på klimatkrisen vi nu upplever kommer detta påverka oss allt mer framöver vad gäller livsmedelspriserna. Priset på olivolja har verkligen påverkats av vädret, och nu beror det på regnbristen i Spanien. I september 2023 var priset på olivolja i genomsnitt 75% högre än i januari 2021!

Andra saker förutom inflationen som också påverkar priserna är enligt Åsa Lannard Öberg, utredare på Jordbruksverket i en artikel i DN, att energipriserna som är fortsatt höga. Kriget och kronan förvärrar situationen:

En svag krona och ett till synes ändlöst krig i Ukraina, utöver alla andra omvärldsproblem, talar för fortsatt höga matpriser i höst och i vinter. Det är ett komplext läge på världsmarknaden med många osäkra faktorer – inte minst kriget i Ukraina.

Ändrade vanor

De höga matpriserna har gjort att de flesta av oss fått dra ner på vår konsumtion, och hushålla med de resurser man har, och lära sig att handla mer i säsong. Expressen intervjuade matexperten Ingela Stenson om just det och hon sa:

Svenskarna måste släppa kravet på ”guldkant”, där det ha setts som självklart att köpa gurka och paprika mitt i vintern.

Hon menar att vi skulle kunna vara betydligt mer ekonomiska genom att ”äta i säsong” och återgå till våra rötter som ett rotfruktsätande folk.

I samma artikel var matforskaren Richard Tellström inne på liknande banor, om att vi behöver tänka om och ändra våra vanor:

Svenskarna har haft en ”lustdriven matkultur” sedan 90-talet men de skenande priserna innebär att vi nu behöver tänka om.  Nu blir matkulturen som tidigare: man måste hushålla med resurserna. Det är slut på de godaste tiderna någonsin.

Livsmedelsverket skrev om utvecklingen de såg hos konsumenterna och hur inköpen av mat ändrades av inflationen:

• Fyra av tio svenskar uppger att de oftare väljer bort färska grönsaker i år jämfört med 2022 – och en av tre köper mindre frukt. Anledningen är de skenande matpriserna.                                            

Oroväckande, tycker Karin Fritz, rådgivare vid Livsmedelsverket.  Vi ser också att det finns en skillnad när det kommer till inkomstnivå. Hushållen med lägst inkomst svarar i ännu större utsträckning att de inte köper färska grönsaker nu jämfört med hushåll med högst inkomst.

• Drygt en av tre (33 %) säger att de köper mindre frukt i år jämfört med 2022. Frukt och grönsaker minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Rådet är att äta 500 gram om dagen. Konsumenterna svarar också att de köper mindre av kött, kyckling och fisk.

Men vilka livsmedel lägger vi istället våra pengar på?

Sara Ask, dietist och kokboksförfattare, anser att man bör se över vilka livsmedel man konsumerar i stället för frukt och grönt.

Vi vet att mycket av våra matpengar läggs på godis, glass, kakor och chips. Det är livsmedel som inte ger någon näring, och som ger mycket energi utan att bidra med något annat.

Tipsen på hur vi ska få mer mat för pengarna

Nu om inte förr är det dags att se till att använda det vi handlar, helt enkelt minska matsvinnet, som är oroväckande högt. Enligt statistik försvinner /slängs hela 40% av all mat som produceras från jord till bord, och en stor del av förlusten sker hos oss konsumenter. Det gäller inte bara för Sverige. I klarspråk betyder det att vi slänger väldigt mycket mat i papperskorgen- vilket är pengar. Enligt WWF beror det bland annat på att:

• Vi köper för mycket                                                                                         
• Vi glömmer mat längst in i kylskåpet                                                          
• Vi kastar matrester                                                                                          

Genom att vi agerar på detta sätt åker ungefär 17 kg! ätbar mat i soporna per person/år och cirka 18 kg mat hälls ut i avloppet. Helt galet. Hur kan vi då motverka allt detta slöseri? De enkla och självklara tipsen är förstår:

• Släng ingen ätbar mat.
• Titta efter prisnedsatta varor med kort datum i affären.
• Måltider med bas i baljväxter, grova grönsaker, spannmål och rotsaker blir billigare i längden.
• De animaliska produkterna behöver komma från betande nötkreatur och lamm, som i mindre utsträckning äter spannmål och soja vilket fördyrar uppfödningen.
• Mer vego ger utrymme för ett dyrare och mer hållbart kött när man väl äter kött.
• Variera måltiderna och ersätt kött med vegetariska proteinkällor.

Jag kan se att vi har följt ovan tips, och att vi äter mer vegetariskt idag än för 1 år sen. Bra för plånboken, hälsan och miljön. De stigande priserna har gjort att vi har behövt vara mer kreativa i vår vardag, vi fortsätter att äta gott fast på ett annat sätt.

Ur kriser kommer nya lösningar som kan gynna oss framåt hoppas jag. Många små slattar kan bli till en ny måltid, perfekt för matlådan till jobbet. Det kräver lite mer tanke och planering, men är så värt det enligt mig.