När är vi egentligen lyckligast i våra liv?
Går det ens att mäta? Det går absolut och det finns en europeisk studie som heter:

• SHARE (Survey of Health, Age and Retirement in Europe) som följt människor över 50 år och äldre.

(SHARE is a database intended to be used to study the effects of ageing over the life-course of European citizens aged 50 and older, managed by the Munich Center for the Economics of Aging, Max Planck Institute for Social Law and Social Policy. The cross-national panel database provides extensive data on health and socio-economic status).

Vad studien visar är att lycka följer en U-formad kurva genom livet- vi är lyckliga i vår barndom, mindre lyckliga i våra tonår, och om vi skaffar barn- under småbarnsåren med ständig sömnbrist, oro och kanske konflikter under tonårsperioden, men att efter 50 år så stiger vår lycka och nöjdhet med våra liv. Kanske helt enkelt för att livet troligtvis lugnat ner sig lite till dess.

Råd för ett lyckligt liv

På Harvard finns det ett projekt och en studie som heter ”Adult Development” där de följt sina deltagare under 85 år. Utefter slutsatser från studien har de satt samman 7 råd till ett lyckligt liv, och vad man kan göra i sina yngre år för att hjälpa sitt äldre jag, när vändningen på U-kurvan kommit, att leva sitt bästa liv:

1. Rök inte, eller sluta om du redan gör det. Det kommer att påverka din hälsa och din lycka till det bättre och ge dig fler friska år.
2. Var försiktig med alkohol, alkoholmissbruk är en källa till minskad lycka.
3. Håll en hälsosam vikt. Ät en diet med mycket frukt och grönsaker, och tänkt på portionsstorleken. Undvik jo-jo bantning och konstiga ät restriktioner som inte går att hålla/ efterleva i det långa loppet.
4. Prioritera motion, rör på dig varje dag. Det bästa sättet att få in daglig motion är att promenera.
5. Öva på att klara av livets olika vändningar, orättvisor, stress. Det gör dig mer förbered om otur drabbar dig senare i livet. Det kan behövas att man tar hjälp- genom en tro, meditation, en tränare, eller kanske en terapeut för att undvika ohälsosamma reaktioner och undvikande beteenden.
6. Livslångt lärande- mer utbildning hjälper till att ha ett mer aktivt sinne på äldre dagar, och det ger ett längre, lyckligare liv. Det innebär inte att man måste plugga på universitet, mer att läsa fakta litteratur för att lära sig om nya ämnen, och främja nyfiken-het om att lära sig nya saker.
7. Det viktigaste av allt är att se till att odla och värna om sina relationer, som ett långt och lyckligt äktenskap, bra relationer med sin familj och vänner. Hitta personer som du kan växa med, och lita på oavsett vad som händer.

Råden ovan är nästan som en kopia på vad forskarna har kommit fram till vad som gör att personer blir så gamla och samtidigt fortsätter att vara friska i de Blå zonerna – vilket är några regioner i världen som har en hög andel friska och pigga 90-åringar, och även 100-åringar. Det är väl om något också ett bevis på att råden fungerar.

Ingenting av sakerna i studien hänger ihop med status, rikedom, vilken bil du har eller hur stort ditt bankkonto är. Värt att påminna sig om när många säger om jag bara hade 1 miljon kronor, om jag bara hade ett större hus…då skulle jag vara lycklig.

Livslängd

Vad vi äter, hur vi rör på oss och vilka vi umgås med påverkar vårt mående och välbefinnande.
Det finns en kanal på Youtube som heter Pasta Grannies, där barn och barnbarn filmar sina mor-och farmödrar när de lagar mat. En video från 2023 visar en 103-årig italiensk farmor som promenerar 1 km per dag, samlar in ägg från sina hönor, som hon sen använder för att göra sin egen pasta. Hon bor med sin son, som bör vara runt 75 år, och sitt barnbarn, måltiden äter de sen tillsammans. Får man hoppas på något om sin egen ålderdom så är väl detta något att önska- att vara frisk, aktiv, rörlig, och omgiven av sin familj, och att fortfarande vara behövd.

Om denna trend även nått Sverige vet jag faktiskt inte, men här blir många också äldre än i flera andra länder. Den svenska medellivslängden har ökat i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten till drygt 83 år och 70% uppger att de mår bra. Lite spännande att se att personer födda i Europa och övriga världen skattar sin hälsa lite högre än personer födda i Sverige. Är det en avspegling av det svenska kynnet som spelar in- ”jämna plågor” som svar på hur man mår?

• Födda i Sverige: 69%
• Övriga Europa: 70%
• Övriga världen: 71%

Källa: Tabell 9.8. God självskattad hälsa (andel i procent)

Rapporten visar också att:

• Skillnaden mellan kvinnors och mäns livslängd minskade under perioden 2006–2023 till 3,3 år 2023.
• Skillnaden i medellivslängd mellan personer i gruppen med lägst inkomster och i gruppen med högst inkomster var 6,4 år för kvinnor och 9,2 år för män 2023.

Folkhälsomyndigheten visar på medellivslängden. En annan myndighet som verkligen ser hur länge personer faktiskt lever är Pensionsmyndigheten. De släppte under våren en rapport som visar att har man uppnått 66 års ålder så beräknas man leva betydligt fler år än vad Folkhälsomyndighetens medellivslängd visar:

Fakta förväntad livslängd för en 66-åring:

Män

• Medellivslängd för män: 86,7 år
• Medianlivslängd för män: 88,5 år
• Ålder då flest män förväntas avlida: 90 år

Kvinnor

• Medellivslängd för kvinnor: 88,7 år
• Medianlivslängd för kvinnor: 90,0 år
• Ålder då flest kvinnor förväntas avlida: 92 år

Pensionsmyndighetens rapport visar att:

• varannan kvinna som är 66 år idag väntas leva till hon blir 90 år

Det är bra att ha i minnet när man planerar sig pension, för att slippa ekonomisk stress och oro framöver- något som inte skapar lycka och välbefinnande.              

Att fortsätta vara frisk i hög ålder påverkar vår lyckokänsla

Att 70% uppger att de mår bra i Folkhälsomyndighetens studien är en viktig aspekt i förhållande till lyckoaspekten- att bli gammal och att vara sjuk är inget någon vill bli. Därför är det viktigt att skilja på:

lifespan and “healthspan” – the years of life lived in good health

Genom att använda data från WHO har en studie påvisat att:

People around the globe are living longer — but not necessarily healthier — lives. These findings suggest that the healthspan-lifespan gap is a universal threat to healthy longevity.

I USA visar forskning på att de har – kanske inte helt oväntat- störst skillnad i världen mellan Helthspan och Lifespan:

Siffrorna anger år	Danmark	Norge	Sverige	USA
Healthspan-Lifespan Gap Both Sexes (years)	10.32	11.22	10.50	12.40
Healthspan-Lifespan Gap Men (years)	8.89	10.08	9.13	11.08
Healthspan-Lifespan Gap Women (years)	11.62	12.53	11.87	13.73

Studien visar att medelamerikanen lever 12,4 år med funktionshinder och/ eller sjukdom, för Sverige är den siffran 10,3 år.

Det påverkar så klart hur man uppfattar sin ålderdom och liv i fråga om lycka. USA hamnat också först på 24e plats på lyckoindexlistan som jag skrev om i mitt förra inlägg. Sverige, Norge och Danmark hamnar alla på topp 10-listan:

• Hälsotillståndet i världen

Är lyckodiskussionerna ett modernt fenomen?

Diskussioner om lycka är inget nutida fenomen som är lätt att tro. Det har sysselsatt forskare och filosofer i flera tusen år vid det här laget. Även filosofen Aristoteles fundera på detta:

Happiness is the meaning and purpose of life, the whole aim and end of human existence.

Att det forskas vidare på detta idag visar ju både SHARE- och Harvardstudien. En annan forskare inom detta ämne är Artur Brooks, professor vid Harvard och han leder arbetet vid
Leadership & Happiness Laboratory at the Center for Public Leadership

Han skriver böcker i ämnet och släppte 2022:

• From Strength to Strength: Finding Happiness, Success, and Deep Purpose in the Second Half of Life.

2023 skrev han en bok ihop med Oprah Winfrey:

• Build the Life You Want: The Art and Science of Getting Happier

Artur Brooks har också ett nyhetsbrev som går att prenumerera på, och i ett av sina nyhetsbrev i mars 2025, skrev han om Aristoteles och därifrån kommer nedan samman-ställning:

The Greek philosopher Aristotle had a unique take on happiness. Instead of seeing it as something to be found, Aristotle believed it was something we attract by living well. He called this eudaemonia, or ”good spirit,” and argued that happiness visits us when we practice specific virtues and turn them into habits.

Återigen avseglar sig modern vetenskap i gammal filosofi, och kanske också en hel del sunt förnuft.

Flera av råden från Aristoteles nedan går att känna igen från studien ovan från Harvard, de behöver kanske tolkas med en modern touch, som råd 2 kan lätt omvandlas till att begränsa sitt intag av alkohol och att inte röka.

Harvards studiens råd nr 5: 
Öva på att klara av livets olika vändningar, orättvisor, stress. Det gör dig mer förbered om otur drabbar dig senare i livet.
Det rådet går att känna igen i Aristoteles råd nr 5,6,8,9.

Harvards studiens råd nr 7: 
Det viktigaste av allt är att se till att odla och värna om sina relationer, som ett långt och lyckligt äktenskap, bra relationer med sin familj och vänner.
Det rådet tycker jag går att känna igen i Aristoteles råd 9 och 10.

För att låna ytterligare en förklaring från Arthur Brooks:

Habits of moderation, generosity, and self-control can elevate not just mood but the quality of life itself. It’s about creating an environment in which happiness naturally arrives rather than frantically chasing after it. When you cultivate these virtues, you’re setting the stage for happiness to find you.

Aristoteles 10 dygder- idag skulle vi väl säga råd:

1. Name your fears and face them head on.

2. Know your appetites, from substances to behaviors, and control them; you might need to eliminate some things.

3. Be neither a cheapskate nor a spendthrift with your time and money.

4. Give as generously as you can to causes you like and people you love.

5. Focus more on transcendent things; disregard trivialities.

6. True strength is a controlled temper. Weak people freak out.

7. Never lie, on any topic, to anyone. Especially to yourself.

8. Stop struggling for your fair share. Doing so looks weak and petty, because it is.

9. Forgive others, and forbear their weaknesses. Even if they don’t deserve it.

10. Define your morality; write down your rules; live up to them. Even in private where no one else knows.

Så om vi väger samman råden från idag med de från 2000 år sen, kommer vi en god bit på vägen till att förstå vad som gör oss lyckliga och hur vi ska nå dit.

Det är inte alltid lätta råd att följa, men här gäller det nog att praktisera ytterligare ett råd från Harvardstudien- det om livslångt lärande. Det är väl kanske också essensen om det goda livet, att alltid fortsätta att lära sig och utvecklas, även om det i stunden inte alltid känns roligt.

Som en följdeffekt hjälper råden och rekommendationerna oss också förhoppningsvis till att leva längre, fortsätter att hålla oss friska och i slutändan också till att vara och bli lyckliga / lyckligare.