Att vi lever allt längre påverkar förstås vår pension och även vår pensionsålder.
Vad har vi för pensionsålder nu när riktålder införs på allvar från 2026?
Hur stor andel utgör egentligen den allmänna pension i förhållande till tjänstepensionen?
Kan vi fortsätta att prata om pensionpyramiden?
Vilka tips och tumregler tar Minpension upp vad gäller att tänka på inför sin pension?
Många frågor som tas upp i de intressanta rapporter som löpande publiceras och här kommer ett axplock från några av dem.

Vad är egentligen pensionsåldern i Sverige?

Riktålder
Riktålder för pension är något som beslutas av Riksdagen varje år och sen används 6 år senare.
Möjligheten att ta ut sin inkomst- och premiepension blir 3 år före riktåldern- det vill säga från 64 år om riktåldern i din åldersgrupp är 67 år. För min del kommer den att ha höjts till 68 år, och att jag därmed kan ta ut min allmänna pension från 65 år.

Riktåldrar för olika årskullar
Riktåldrarna nedan är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare.
Födda 1964 och framåt har än så länge bara en prognostiserad riktålder, men den kommer infalla även om den inte är beslutad i dagsläget.

• 66 år = födda 1958–1959                                                
• 67 år = födda 1960–1966
• 68 år = födda 1967–1980                                                
• 69 år = födda 1981–1996                                                
• 70 år = födda 1997–2014.                                               

En effekt av att pensionåldern höjs, är att kompensationsgraden också ökar visar Pensionmyndigheten:                           

• Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58% för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024.
• Det är 7% högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022.

En annan effekt av införandet av riktålder och höjningen av åldern när det är möjligt att börja plocka ut sin pension är att även pensionsåldern ändras. Att fylla 65 år idag innebär inte längre automatiskt att man går i pension. Förändringen av LAS innebär också att den som vill har rätt att jobba kvar tills 69 år numera.

Skälet till att pensionsåldern har höjts är ju för att vi faktiskt lever längre. Pensionsmyndigheten har tagit fram en rapport som visar att varannan kvinna som idag är 66 år väntas leva till sin 92-årsdag.
Många kommer att leva längre än de tror, något som är viktigt att ta höjd för när man planera sitt pensionsuttag.

Förväntad livslängd för en 66-åring:
Män

• Medellivslängd för män: 86,7 år
• Medianlivslängd för män: 88,5 år
• Ålder då flest män förväntas avlida: 90 år

Kvinnor

• Medellivslängd för kvinnor: 88,7 år
• Medianlivslängd för kvinnor: 90,0 år
• Ålder då flest kvinnor förväntas avlida: 92 år

Vad påverkar egentligen vår pension?

Att förstå hur pensionen påverkas av de val man gör under sitt arbetsliv är ganska svårt att få en överblick över när man är mitt i livet.
Vad innebär det att plugga länge, ta ett sabbatsår och vänta med att börja jobba?
Hur påverkar fondavgifterna din framtida pension?
Det är svårt att veta. Därför har Pensionsmyndigheten tagit fram en rapport för att öka kunskapen om detta, ge lite tumregler att förhålla sig till:
Tumregler för pensionen: För dig som sparar till eller planerar att ta ut pension

När du går i pension påverkar:
Rapporten visar på hur din pension påverkas av om du går tidigare eller senare än Riktåldern för din åldersgrupp:

• Börjar du ta ut din pension före din riktålder och samtidigt slutar arbeta minskar din totala pension med cirka 6–7 % för varje år du tar ut pensionen tidigare i förhållande till din riktålder.
• Börjar du ta ut din pension efter din riktålder ökar din totala pension med cirka 6–7 % för varje år du väntar med att ta ut pensionen och arbetslivet förlängs i förhållande till din riktålder.

Valet är ditt, men det är viktigt att vara medveten om effekterna av sitt beslut.

När du börjar jobba påverkar din pension
Annat som påverkar pensionen är hur snabbt du börjat jobba efter studier:

• Börjar du arbeta senare i livet minskar den totala pensionen med cirka 1–3 % för varje ytterligare år du skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden.
• Börjar du arbeta vid 25 års ålder jämfört med vid 23 års ålder behöver du arbeta 6 månader längre i slutet av arbetslivet för att din pension inte ska bli lägre.
• Börjar du arbeta vid 28 års ålder behöver du arbeta 1 år och 9 månader längre i slutet av arbetslivet jämfört med om du börjat arbeta och tjäna in till pensionen vid 23 års ålder för att din pension inte ska lägre.

Om du jobba deltid påverkar din pension

Att arbeta deltid under många år sänker också pensionen:

Ju högre grad av deltid, ju fler år du arbetar deltid och ju tidigare i livet du arbetar deltid, desto lägre blir din framtida pension.

• Jobbar du deltid under 5 års tid minskar din totala pension med cirka 1 % för varje ytterligare 10 % mindre arbetstid du jobbar i jämförelse med att du arbetar heltid.
• Jobbar du deltid under 10 års tid minskar din totala pension med cirka 1–2 % för varje ytterligare 10 % mindre arbetstid du jobbar.

Vad du betalar i fondavgift påverkar din pension

1% högre årsavgift innebär att pensionskapitalet har minskat med 33 % efter 40 år.
Om pensionssparandet påbörjas idag och samtidigt fylls på med nytt sparande varje år handlar det istället om en minskning av pensionen med 21 % efter 40 år, vid 1% extra i avgift.

Avgift per år för sparandet	0,50%	1%	2%	3%
Antal år sparandet sker	Minskningen av pensionen i %
5 år	2,5	4,9	9,6	14,1
10 år	4,9	9,6	18,3	26,3
20 år	9,5	18,2	33,2	45,6
30 år	14	26	45,5	59,9
40 år	18,2	33,1	55,4	70,4

Om du pensionssparar löpande under flera år får inte avgiften lika stort genomslag jämfört med i tabellen ovan. Uppställt visar det verkligen svart på vitt vikten av att välja fonder med låg avgift.

Rekommendationen från Pensionsmyndigheten är:

Är att välja en global aktieindexfond på den svenska fondmarknaden med max 0,20 % per år i fondavgift

Vilken avkastning dina fonder ger påverkar din pension

Avgiften är förstås inte allt. Även om fonden har låg avgift, men om den inte ger någon avkastning ökar den inte i värde heller.

Pension i kronor per månad före skatt vid 3 pensionsåldrar för olika värdeutvecklingsnivåer i premie- och tjänstepensionen:

Visar på stor skillnad i pension mellan olika avkastnings%:

Bra tumregler att känna till och kunna förhålla sig till vid planeringen för sin pension.

Tjänstepensionen allt viktigare

Pensionspyramiden känner de flesta till vid det här laget. Men den modellen är på väg att ändras i takt med att tjänstepensionens betydelse blir allt större och viktigare. Idag utgör tjänstepensionen 39% av alla pensionsinbetalningar jämfört med 20% för några år sen. Den statliga pensionens andel har krympt från över 80 %för tio år sedan till 65% i dag. Det privata sparandet står för endast 0,2 % av inbetalningarna av pensionsrätterna, visar Pensionsmyndighetens uträkningar.

Staffan Ström, pensionexpert på Alecta säger i en artikel på news55.se att:

För den som tjänar 45 000 står tjänstepensionen för omkring en fjärdedel av den totala pensionen, och för den som tjänar 60 000 utgör tjänstepensionen nästan hälften.

För de som har lite högre inkomster väger tjänstepensionen extra tungt eftersom man på högre lönedelar inte tjänar in någon allmän pension alls, men istället får större inbetalningar till tjänstepensionen.

Det är också viktigt att känna till att olika kollektivavtal ger stora skillnader i pension även om man har samma lön och arbetat lika många år visar en granskning av Aftonbladet i maj 2025.

Skillnaden mellan till exempel en gruvarbetares och en kocks pension kan bli cirka 7 500 kr per månad. Förklaringen är att gruvarbetare enligt Metallavtalet har 9,2% i pensionsavsättning, medan kockar enligt Restaurang- och caféavtalet får 5,3%.

Trendspaning för 2025

SPP släppte i början av 2025 en trendspaning där de tar upp områden inom framtidens pensioner, arbetsmarknad och ekonomi där de ser både utmaningar och möjligheter som:
Hur skapar vi hållbara pensionssystem när allt färre försörjer allt fler?
Hur anpassar sig företag till en rörligare arbetsmarknad och längre livslängd?

Global befolkningsutveckling och framtida topp

Vi blir fler och fler människor i världen, samtidigt som vi också blir allt äldre, framför allt i OECD länderna.

• Idag är vi 8,2 miljarder människor på jorden, och på 2080-talet förväntas vi peaka med 10,3 miljarder, och därefter avtar befolkningsökningen.
• När vi lever allt längre ökar också antalet äldre människor i samhället. Personer över 65 år förväntas öka från 18 % till 27 % av befolkningen år 2050 i OECD-länderna.
• Med en växande andel över 65 år och en minskande andel i arbetsför ålder framöver finns det klara risker med pensionssystemets hållbarhet.
• Att det föds allt mindre barn i Sverige, och i många andra länder skrev jag om i höstas. Sveriges födelsetal är nu det lägsta sen 1749 med 1,45 barn per kvinna.

En konsekvens av att vi lever längre är att fler ska leva på sin pension under ett större antal år, något som ökat trycket pensionssystemet.

Därmed skulle jag säga att det blir allt viktigare att själv sätta sig in i sin pension, de val som man behöver fundera på och även spara själv. När kommer vi återinföra ett avdragsgillt privat pensionssparande för att minska trycket på pensionssystemet?

Med en växande andel äldre i samhället kommer kostnaderna för välfärd och sociala system att öka eftersom större resurser kommer att krävas för sjukvård och omsorg. Kommer detta att leda till minskade medel för annat som är viktigt? Som utbildning, infrastruktur och övriga samhällsbehov?

Om antalet födslar fortsätter neråt blir det på sikt ett problem på arbetsmarknaden med att det helt enkelt blir färre som arbetar, då leder det till arbetskraftsbrist och långsammare ekonomisk tillväxt. SPP:s förslag på lösningar är bland annat höjd pensionsålder, högre avsättningar till tjänstepensionerna och incitament för att öka deltagande i arbetsmarknaden- få fler att jobba längre.

Ekonomiska utmaningar

Världen står inför stora ekonomiska utmaningar. Något som blivit ännu mer synligt sen SPP släppte sin rapport med Trumps tullar och all den ekonomiska osäkerhet som de skapar för företag vad gäller investeringar, nyanställningar och framtida satsningar. Kommer tullarna att driva på inflationen i USA och kommer den oron att sprida sig till Europa?

Många länder i Europa brottas med budgetunderskott, och kommande storsatsningar på försvaret som ska finansieras genom lån- hur kommer det att påverka framåt för pensioner?
Med Israel och USA:s attacker på Iran hur kommer det att påverka världsläget?
Är vi på väg in i en ny storkonflikt i Mellanöstern?
Kommer vi att se räntesänkningar i både Sverige och från ECB inom kort?
Hur kommer världsläget att utvecklas om inte USA och Kina kommer överens om tullar?
Ser Kina nu sin chans att trappa upp konflikten med Taiwan när världens blickar riktas mot en utökad konflikt i Mellanöstern och Europa som har fullt upp med Ukrainakriget?

Det finns många oroshärdar som kokar i världen just nu och riskerar att dra in världen i en ny lågkonjunktur.                  

Pensionssystemet under press

Med införandet av riktåldern höjs pensionsåldern och den kommer att fortsätta att höjas framåt med för de som nu är unga. För personer födda 1997–2014 förväntas pensionsåldern bli 70 år som riktålder. Men en pensionsålder som flyttas framåt oroar många yngre och SPP:s undersökning visar att:

• 3 av 5 av unga vuxna uttrycker oro för att inte orka arbeta fram till pensionen.
• 1 av 5 mellan 18 och 30 år uppger att de inte pensionssparar.
• 65 % av unga vuxna oroar sig för att pensionen inte kommer att räcka.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden

Det vi sett under de senaste åren är att gig-ekonomin växer snabbt, och att frilansuppdragen ökade med 25 % mellan 2021 och 2023. Fler korta jobb, och en osäkrare arbetsmarknad. Och kanske också svårare att få tillgång till tjänstepension. Hur kommer det att påverka framtidens pensioner?

Flexibel arbetstid

Något bra som pandemin medförde var att visa på att det fungera med distansarbete och mer flexibla arbetstider. Nu efterfrågas också kortare arbetsveckor vilket motiveras av förbättrad hälsa, livsbalans och ökad produktivitet. Flera länder som Island, UK och Holland har genomfört tester med 4-dagarsvecka med goda resultat. En baksida av detta är att kortare arbetstid ger mindre pensionssparande. Diskussion om vem som ska täcka upp för detta pågår, och vi kommer nog se fler utspel liknande S som jag skrev om i förra inlägget.

Med den nya möjligheten att kunna pausa sin tjänstepension, kunna vara jobbonär kan leda till att fler vill och orkar jobba längre och därigenom höjer sin pension.

Arbetsmarknaden och pensioner är områden där jag tror att vi kommer att se stora förändringar kommande 10 år.

Rapporterna ovan visar att det är många olika saker som påverkar vår pension, och jag hävdar därför att man har ett eget ansvar att sätta sig in i sin pension för att förstå vad som går att påverka, hur man kan arbeta för en högre pension och vad man kan göra för att skapa sin bästa pension. Det kräver tanke, planering och uthållighet.