Den 24 februari var det 2 år sen Ryssland anföll Ukraina och kriget pågår fortfarande med oförminskad styrka. Freden känns idag mycket långt borta.

Sverige har skickat ett antal humanitära och militära stödpaket. Under vecka 8 presenterades ytterligare ett stödpaket till Ukraina på 7,1 miljarder kronor.

Anfallet och kriget i Ukraina blev den utlösande faktorn till att Sverige beslöt sig för att ansöka om att gå med i försvarsalliansen Nato och därmed överge vår alliansfrihet efter 200 år.

Redan dagen efter Rysslands anfall på Ukraina, den 25 februari, inledde Sverige, Finland och Nato ett förstärkt samarbete.

Tidslinje för Sveriges väg mot medlemskap

• 16 mars 2022 – Regeringen tar initiativ till säkerhetspolitiska överläggningar med riksdagens partier för att diskutera det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
• 16 maj 2022 – Regeringen fattar beslut om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.
• 18 maj lämnade både Sverige och Finland in sina ansökningar samtidigt till Natos ordförande Jens Stoltenberg på Natos högkvarter i Bryssel.
• 29–30 juni 2022 – Vid Natos toppmöte i Madrid beslutar Natos allierade att Sverige och Finland ska erbjudas medlemskap.
• 5 juli – 27 september – 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.
• 22 mars 2023 – Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nato.
• 4 april 2023 blev Finland medlem i försvarsalliansen Nato. 

Sveriges väg har inte varit lika rak som Finlands utan Turkiet och Ungern har satt upp olika krav för att gå med på att ratificera vår ansökan i sina respektive parlament.

Turkiet

Turkiet har under resans gång kommit med ett flertal utspel och krav på vad Sverige ska göra för att Turkiet ska vilja godkänna ansökan. Samtidigt har det varit uppenbart att Sverige varit en bricka i ett större spel från Turkiets håll- målet har hela tiden varit att få USA:s godkännande på att Turkiet ska få köpa F-16 stridsplan från USA.

På Nato toppmötet i Vilnius 10–11 juni 2023 lovade president Erdogan återigen att Turkiet skulle godkänna Sveriges Nato ansökan.

Men i nästa stund kom ytterligare ett krav på Sverige från Turkiet; att Sverige skulle stödja Turkiets EU-medlemskap. Att NATO och EU är två skilda organisationer, verkade inte vara något som president Erdogan tog hänsyn till.

Löpande med Sveriges Natoansökan har det pågått förhandlingar med Turkiet för att få deras godkännande. Följande avtal har slutits:

• Länderna har enats om en bilateral säkerhetspakt.
• Sverige har presenterat en plan på hur man kommer arbeta mot terrorism.
• Sverige ska inte stödja kurdiska YPG, PYD eller FETÖ (Gülen-rörelsen).
• Sverige och Turkiet ska ingå i ett ekonomiskt samarbete genom den turkisk-svenska ekonomi- och handelskommittén.
• Restriktioner gällande vapenhandel mellan Turkiet och Sverige ska lättas.
• Sverige ska även stötta Turkiets ansatser att gå med i EU. Enligt Natos pressmeddelande ska man bland annat göra detta genom att modernisera den tullunion som finns mellan Turkiet och EU.

I oktober 2023 togs ytterligare steg mot ett godkännande när Turkiets president Erdogan undertecknade protokollet om Sveriges Natoansökan och skickade frågan vidare till landets parlament.  Turkiet ”hann” inte med att hantera Sveriges ansökan innan jul, så inget medlemskap i Nato under 2023 för Sverige.

Nytt år och nya tag.
Den 23 januari, 2024 röstade till slut det turkiska parlamentet för att godkänna Sveriges Natoansökan efter en flera timmars lång debatt enligt Reuters. Beslutet måste därefter undertecknas av president Erdogan, och han meddelade den 25 januari att han bekräftar det turkiska parlamentets godkännande.

Det innebär att den turkiska processen är klar, och att 30 av 31 länder nu godkänt Sverige.
Statsminister Ulf Kristersson skrev på X.

En avgörande milstolpe

USA

Parallellt med Sveriges NATO ansökan har även ett försvarsavtal mellan Sverige och USA slutits och skrevs under den 5 december 2023. Defence cooperation agreement (DCA), innebär att Sverige lättare och snabbare ska kunna ta emot amerikanskt militärt stöd. Det innebär att USA får tillgång till ett antal svenska militärbaser och kan lagra försvarsmateriel här.

Norge, de baltiska länderna, Polen, Ungern och Tjeckien har redan liknande DCA-avtal. I Danmark pågår förhandlingarna och i Finland har de precis som i Sverige nyligen avslutats.

Sverige ger USA:s militär rätt att använda totalt 17 svenska militärbaser, anläggningar eller övningsområden över hela Sverige.

Ungern

Ungern har vid ett flertal tillfällen sagt att de inte kommer att vara sist med att godkänna Sveriges ansökan men i och med Turkiets godkännande blev Ungern ändå sista land. Enligt SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick kan Ungern ha blivit tagna på sängen av hur snabbt det i slutet gick för Turkiet att säga ja till den svenska NATO ansökan.

TT skrev den 26 januari att:

Oppositionen har begärt att parlamentet extrainkallas men då krävs en majoritet och regeringspartiet, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, säger hittills nej.

Stoltenberg och Orbán hade ett telefonsamtal i onsdags och därefter kom uttalanden om att den ungerska regeringen stöttar den svenska Natoansökan.

Precis som trycket från övriga medlemsländer ökade på Turkiet för ett godkännande, ökade trycket i slutet på januari på Ungern, som sista av Natos 31 länder att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

I en intervju med Financial Times gick USA:s ambassadör i Budapest, David Pressman, till hård attack mot premiärminister Orbán och sa att hela hans utrikespolitiska politik bygger på:

fantasier” som ”skadar Nato och främjar Kremls intressen”. Politiken leder till att Ungern blir allt mer isolerat från sina partners inom Nato och EU

Han syftar bland annat till förhalandet av den svenska Natoansökan, oviljan att skicka mer stöd till Ukraina och premiärminister Orbáns möten med ryske presidenten Vladimir Putin.

Ungerns premiärminister Orbán ville före ett beslut ha ett officiellt möte med Ulf Kristersson på plats i Ungern. I mitten på februari uttalade sig premiärminister Orbán för Reuters och sa då:

Ungern går i riktning mot att godkänna Sveriges Natoansökan så fort parlamentet öppnar den 26 februari, säger premiärminister Viktor Orbán enligt Reuters.

Det är goda nyheter att vår konflikt med Sverige snart kommer vara över.

Den 23 februari besökte Kristersson slutligen Ungern. På en gemensam presskonferens mellan statsminister Kristersson och Ungerns premiärminister Orbán i Budapest framkom att:

• Ungern köper ytterligare fyra Jas 39 Gripen-plan av Sverige.
• Parterna förlänger även det avtal om stöd och logistik för de 14 Gripen-plan som Ungern redan hyr av Sverige. Det förlängda avtalet gäller fram till 2036 och de nya planen övergår i ungersk ägo år 2026.

Förhandlingarna om nya Gripen-flyg har enligt regeringen pågått sedan 2021 och den svenska regeringen bemyndigade i juli 2022 FMV att teckna avtal.

Det är bra för Sverige och vi hoppas att det är bra för Ungern. Redan i dag kan vi se fördelarna rent operativt av det här samarbetet, säger Ulf Kristersson och nämner Ungerns bidrag till Natos flygpatrullering.

Enligt uppgift till TT har det funnits en offert på planen som löper ut v. 9, därefter skulle priset ha stigit.

Måndag den 26 februari öppnade det ungerska parlamentet efter sitt vinteruppehåll och som väntat röstade Ungerns parlament ja till att godkänna Sveriges Nato-ansökan.

Därmed är Sverige nu redo att bli Natos 32: a medlemsland. Nästa steg i processen är att:

• Den tillförordnade presidenten – talmannen László Kövér – skriver på protokoller inom fem dagar.
• Protokollet flygs sedan till USA.
• Sverige bjuds formellt in till Nato av generalsekreterare Jens Stoltenberg, varpå en svensk representant skriver under ansökningsdokumentet och lämnar över det till USA:s utrikesminister.
• Då är Sverige medlem.

Efter godkännande kom det reaktioner och gratulationer från bland annat:

Finlands president Sauli Niinistö på X:
Vi ser fram emot att få in vår granne i alliansen. Detta kommer att fullborda också vårt eget medlemskap. Grattis.

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak skrev:

En historisk dag för vår allians. Sverige, vi ser fram emot att välkomna er i Nato mycket snart.

I en orolig värld med en mycket aggressiv och ytterst oberäknelig granne i öster tror jag att det gynnar oss att vara med i Nato. Vi är på väg in i en ny världsordning, nya maktstrukturer och allianser som inte tidigare funnits. En historisk händelse i en historisk tid.