Pension är ett mer levande ämne än många tror. Från politiskt håll har en hel del förändringar presenterats de senaste 2 åren, och från olika pensionsbolag och Pensionsmyndigheten kommer det löpande en strid ström av olika rapporter och undersökningar. Faktiskt så pass mycket att det får bli 2 inlägg för att få med allt intressant som jag har hittat sen jag gjorde min uppdatering i maj 2023.

I den första delen tar jag upp politiska beslut som påverkar pensionen, en utredning om grundskyddet, vilket pensionssystem pensionssparare egentligen föredrar och politiska utspel om pensionen inför den stundande valrörelsen. I mitt nästa inlägg blir det en genomgång av några av de intressanta rapporter som publicerats under de senaste 2 åren.

Flexiblare uttag av pension

En fråga som har diskuterats under lång tid är möjligheten att pausa sin tjänstepensions-utbetalning, något som sedan länge varit möjligt att göra med sin allmänna pension.

Propositionen om ett flexiblare uttag av tjänstepension kom till slut från pensionsgruppen den 13 juni 2024:

I denna proposition lämnas förslag som innebär att det under de första fem utbetalningsåren är möjligt att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av ålderspension och efterlevandepension från en pensionsförsäkring och även att förlänga utbetalningstiden efter att den har påbörjats.

Femårsregeln föreslås därför kompletteras med undantagsbestämmelser som anger hur kommande utbetalningar ska göras om den försäkrade gör ett sådant uppehåll.

Det lämnas även förslag på hur utbetalningstiden ska bestämmas om den försäkrade väljer att förlänga utbetalningstiden efter det att utbetalning har påbörjats. Motsvarande ändringar föreslås även för utbetalning från pensionssparkonto.

Syftet med de föreslagna ändringarna är att möjliggöra en mer flexibel pensionering. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Beslutet antogs av en enig Riksdag den 23 oktober 2024 och innebär att:

• Det blir möjligt för dig som har börjat ta ut sin tjänstepension samt utbetalning från ett sk IPS-konto, att göra uppehåll och pausa en redan påbörjad utbetalning.
• Det blir också möjligt att ändra utbetalningstiden. Om du till exempel i första läget har valt en femårig utbetalningstid blir det möjligt att ändra den till en längre utbetal-ningstid.
• Det går inte att ändra till en kortare utbetalningstid än den du har valt.

Det kommer att vara frivilligt för pensionsbolagen att erbjuda möjligheten att pausa tjänstepensionen. Troligtvis kommer alla på sikt att erbjuda detta, men det är inte en självklarhet.

Beslutet innebär inte heller att alla pensionsbolag införde förändringen från 1 jan 2025. Tiden från beslut till införande redan från 1 jan 2025 var väl kort för de flesta pensionsbolagen. Istället kommer förändringen införas enligt nedan tidshorisont:

• Privatanställda tjänstemän, ITP – införande senast 1 oktober 2025
• Privatanställda arbetare, SAF-LO – införande senast 1 januari 2026
• Anställda inom kommun och region, KAP-KL/AKAP-KR – införande senast 1 juli 2025
• Anställda inom staten, PA16 – införande senast 1 januari 2026

Hur många som kommer att använda förändringen nu när den rullas ut under året återstår att se, det tar säkert ett tag innan alla blir medvetna om möjligheten.

Fler pensionsnyheter som har hänt under 2025 är:

Höjning av pensionen

• Inkomstpensionen räknas upp med 4% under 2025 och premiepensionen ökar med 11,7–28,1% enligt pensionsmyndigheten.
• Regeringen sänkte skatten för pensionärer från den 1 januari 2025.
• Det förhöjda grundavdraget förstärks, samtidigt som avtrappningen som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort.
• Garantipensionen höjdes med 2,6% 2025.

Ändrad fördelningsrätt av premiepensionsrätter

Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag att se över möjligheterna för tidigareläggning av fördelning av premiepensionsrätter.

Premiepensionen har hittills fördelat premiepensionsrätter en gång per år, i december. Men beslut är nu taget att de istället ska fördelas 3 gånger per år. Förändringen innebär att pengarna kan föras över tidigare till spararnas premiepensionskonton och därmed hinna växa till sig och ge en ökad avkastning. Fullt införd beräknas tätare fördelning av pensionsrätter ge cirka 1 miljard kronor per år i avkastning till pensionsspararna.

Arvsvinster

Även för arvsvinster ändras fördelningen- men här till varje månad från och med 2025 istället för som tidigare en gång per år i premiepensionen. Den förväntade vinsten genom en tidigare placering, räknas inbringa mer pengar till spararna- prognosen är ca 400 miljoner kronor per år. På sikt väntas den nya processen bidra till en ökning av premiepensionen med 2% per år. Det blir mycket pengar över tid.

Grundskyddet

Pensionsgruppen i Riksdagen, som samlas för att se över olika delar i pensionssystemet har återigen upptagit sina möten. Gruppen träffades inte under flera år pga. oenighet. Nytt är att representanter från alla Riksdagspartier nu är med i gruppen.

I slutet av maj 2025 enades gruppen om att:

Grundskyddet inom ålderspensionssystemet ska ses över

Idag finns det i det allmänna pensionssystemet ett grundskydd- basen är garantipensionen, men förutom det finns 4 till skattefinansierade förmåner som ska kunna komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension:

• bostadstillägg
• särskilt bostadstillägg
• äldreförsörjningsstöd
• inkomstpensionstillägg

De 4 tilläggen har införts vid separata tillfällen och med olika syften, och alla förmåner prövas mot en inkomst. Helheten blir därmed både svår att överblicka och att förstå. Inte ens våra politiker vet om grundskyddet är effektivt eller om det hjälper de som har största behov av grundskyddet. Därför har beslut tagits om att en översyn ska göras, utredningen ska också ta fram konkreta förslag på alternativ på hur grundskyddet kan reformeras. Dessa ska presenteras senast 15 juni 2026.

Vilket allmänt pensionssystem vill pensionsspararna ha?

För den som är intresserad av pension i alla dess former, är Pensionsmyndighetens publicering av olika rapporter en guldgruva av information och de ger en möjligheten att på ett pedagogiskt sätt få massor med ny kunskap. 2024 kom bland annat rapporten:
Vilket allmänt pensionssystem vill pensionsspararna ha?

Resultaten från undersökningen visar att en övervägande majoritet av pensionssparare föredrar ett inkomstgrundat pensionssystem framför en allmän pension som är lika för alla, ett sk. folkpensionssystem.

• Folkpensionssystemet beskrivs i studien som att alla får lika mycket i allmän pension, oavsett lön genom livet.
• Det inkomstgrundade pensionssystemet beskrivs som att lönen styr hur mycket du får i allmän pension.

Oavsett om intervjupersonerna föredrar inkomstgrundad pension eller folkpension så betonar många vikten av att det ska löna sig att arbeta och att man ska bidra till pensionssystemet, eller åtminstone ha bott i Sverige för att kunna ta ut allmän pension.

Pensionsmyndighetens undersökning ovan är bra att ha i minnet inför kommande valrörelse där det redan nu börjat komma utspel från olika partier. Dessa utspel tar inte hänsyn till att eventuella omgörningar ska diskuteras och läggas fram som förslag från Pensionsgruppen. Därmed går det att presentera i princip vad som helst, utan tanke på finansiering eller långsiktiga effekter.

Socialdemokraternas nya pensionsförslag

I september 2026 är det val igen och S som nu är i opposition vill förstås gärna tillbaka till makten. Pensionärer utgör en viktig valgrupp och i sitt 1 maj tal 2025, presenterade Magdalena Andersson ett nytt pensionsförslag, som innebär att:

• den som arbetat mer än 40 år ska få höjd pension
• man ska ha möjlighet att gå ner i arbetstid utan lägre pension vid tunga jobb

Flera experter anser att sådana reformer bör förankras i Pensionsgruppen, inte lanseras som politiska utspel inför val, då det hotar långsiktigheten i pensionssystemet. Pensionsekonom Staffan Ström från Alecta och Ole Settergren, tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten, menar att förslaget bryter mot livsinkomstprincipen, och dessutom riskerar att minska förtroendet för pensionssystemet. De lyfter fram flera olika frågeställningar med S förslag:

• Vad menas med tungt jobb?
• Vad menas med 40 arbetade år?
• Hur ska den som har jobbat deltid betraktas?
• Hur blir det för den som har jobbat i vården med tunga lyft i 35 år och sedan har blivit ansvarig för schemaläggning?

Många obesvarade frågor helt enkelt från det presenterade förslaget.

I förslaget nämns att reformen antingen ska betalas via statsbudgeten eller inom pensionssystemet. Enligt livsinkomstprincipen som råder idag ska den allmänna pensionens storlek bestämmas utifrån det du har tjänat under ditt yrkesliv, och därmed de avgifter som du har betalat in. Vilket Pensionsmyndighetens rapport ovan visar att majoriteten av deltagarna i undersökningen stödjer.

Staffan Ström, pensionsexpert på Alecta säger i en intervju att:

Blir pensionen en statsfinansiell fråga går det inte längre att säga att pensionssystemet är fristående. Faran är att vi får väldigt kortsiktiga lösningar – att utspel för att vinna riksdagsval påverkar människors framtida försörjning utan att effekterna är tillräckligt analyserade. Då får vi samma situation som i många andra länder, att spelreglerna för pensionerna kan ändras vart fjärde år. Det vore olyckligt. Systemet blir väldigt skört. Det är inte bara en fråga för den som funderar på att gå i pension de närmaste månaderna eller åren – alla ska kunna ha förståelse för vad som bygger upp den framtida pensionen. Då behövs det överenskommelser inom pensionssystemet hålla över tid.

Hannes Nilsson, chef på Pensionsmyndighetens utredningsenhet:

Vi har inga synpunkter på om systemet ska bygga på livsinkomstprincipen eller inte. Däremot anser vi att det är motsägelsefullt att politiker som säger sig värna livsinkomstprincipen samtidigt inför förmån efter förmån som gör avsteg ifrån den. Det underminerar förtroendet för pensionssystemet.

Troligtvis kommer det komma fler utspel inför valet från andra partier. Det återstår att se vad som tar sig vidare in i Pensionsgruppen och hur mycket de enskilda utspelen påverkar arbete där. Förhoppningsvis inte så mycket att arbetet igen avstannar i 4 år som det gjorde inför valet 2022.

Hur valutgången blir i valet i september 2026 kommer avgöra vad som händer framåt på pensionsområdet. Just nu leder oppositionen och Socialdemokraterna är största parti. Tidigast några förändringar kan införas vad gäller pension bör vara i vår- eller höstbudgeten 2027. Men då med stor risk att förändringarna inte är förankrade i Pensionsgruppen.