Skottland- en ny favorit

Skottland- en ny favorit

Vi är just hemkomna efter 2 magiska veckor i Skottland, och har redan bokat en ny resa dit i maj nästa år.

Förbereda på att ha ett typiskt skotskt väder med kyla och regn, så hade vi istället bara hade 3 dagar av den sortens väder och resten sol och kom hem solbrända. Oväntat.

De 2 veckorna gav verkligen mersmak för det finns så mycket att upptäcka och se. Landskapet var dramatiskt, varierande och otroligt vackert, höga berg, djupa dalar och många sjöar (lochs). Historien gjorde sig påmind överallt; platser där slag har utkämpats, slottsruiner och massor med slott möjlig att besöka.

Skottlands storlek gör också att vi slapp långa kördagar, och hade ca 2–3 timmars bilkörning per dag med stopp inplanerade. Mannen anammade vänstertrafik direkt och det fungerade fint hela resan, värst var att säga adjö till vår gråblå pil, Mercan, på flygplatsen för hemfärden.

Våra stopp på resan var:

Edinburgh

Staden på kullarna, med slottet som symbol. En modern stad med tungt historiskt förflutet. Vi bodde i hamn orten Leith, ökänd från filmen Trainspotting, men mer än 30 år senare, betydligt upprustad och med en ny spårväg som går direkt från flygplatsen genom hela staden till hamnen.

Arthur’s seat i Edinburgh

I Edinburgh besökte vi förstås slottet, såg de skotska kronjuvelerna, och hade också bokat ett Afternoon Thé på slottet. Helt perfekt. Under rundvandringen på slottet fick vi riktigt skotskt väder med regn och kyla och sökte skydd i de olika byggnaderna. Där fanns många olika vapensköldar och latinska motton, och vi kom på att ett mål med resan skulle vara att komma på vår egen vapensköld och familjemotto. Det blev verkligen en extra krydda till hela vår resa. Vi är inte klara än, men oj vad vi har diskuterat motton, hur de låter på latin och vad som ska ingå i vapenskölden. Att vi inte följer de heraldiska traditionerna är jag inte så orolig för.

Ett mål med resan var att besöka bokaffärer, och det lyckades vi med redan på vårt första stopp, och jag har fått en ny favorit att lägga till min topplista över bokaffärer, Topping & Company. Stor, med rum för olika ämnen, träbokhyllor, stegar på skenor för att kunna nå de översta hyllorna, engagerad personal och ett nav i området. Mitt inköp blev:

Swallows and Amazones av Arthur Ramsone

En bok som pappa läste för oss som små, som jag nu gav en ny chans, den utspelar sig i Lake District. En underbar äventyrsbok som jag beställt 3 delar till av i samma serie efter hemkomst.

Ett annat mål vara också att besöka butiken The Islander, de säljer väskor och skor tillverkade på Yttre Hebriderna, med olika tartanmönster. Här ville jag införskaffa en snygg ryggsäck i mörkgrönt läder med lock i grön/blått rutmönster, och ett par snygga kostymskor. Båda lyckades jag med, så väldigt nöjd.

Vi hann också med ett besök på Edingburghs botaniska trädgård, som levererade trots grått väder.

Den kinesiska trädgården

Aberdeen

Nästa anhalt på vår resa var Aberdeen. På väg dit gjorde vi stopp i St Andrews, mest känd för sitt universitet och golfbana, men också för stranden West Sands där öppningsscenen i ”Chariots of Fire” – Triumfens ögonblick på svenska, spelades in. Vi återskapade scenen och hade väldigt roligt samtidigt.

Innan Aberdeen gjorde vi även ett stopp på Dunnottar Castle, en slottsruin på en klippa som är sin egen lilla värld. Slottet från 1100-talet har klarat flera belägringar tack vare sitt strategiska läge på kusten, och även huserat de skotska kronjuvelerna en period.

Dunnottar Castle

I Aberdeen bodde vi på Norwood Hall någon kilometer utanför staden, som låg bra till för våra utflykter. Dagen efter besökte vi 3 olika slott:

Norwood Hall

Drum Castle har en av Skottlands äldsta tornbyggander och en fantastisk wall garden med rosor från olika tider

Crathes Castle, är ett 1500-tals slott berömt för sin walled garden och skulpterade idegranshäckar

Criagievar Castle, det rosa slottet hann vi också med att titta på

Cairngorm Nationalpark

Rakt in i landet från Aberdeen, körde vi mot Nationalparken Cairngorm för vår nästa anhalt. Vi tog ett lunchstopp i den lilla staden Ballater, mest känd för sin närhet till det kungliga slottet Balmoral. Vi fikade på den gamla järnvägsstationen som Drottning Victoria lät bygga.

Efter Ballater förändrades landskapet dramatiskt, branta stigningar, hedlandskap, och fantastiska vyer. På vintern finns det flera skidorter här.

Högre upp och hedlandskap på väg från Ballater

För resan hade jag gjort alla våra boende bokningar genom Booking.com vilket hade fungerat bra, tills vi kom till vårt planerade stopp i Kinguisse. Vi saknade koden för nyckelskåpet för den hyrda och betalade lägenheten. Jag ringde från grannorten Aviemore där vi stannat för att handla. Boenden visade sig ha stängt i januari, något Booking hade missat att informera oss om. Lätt stresspåslag.

Vi satte oss på ett kafé och 15 min senare hade vi lyckats ordna ett nytt boende i Aviemore. Så skönt att det löste sig! Jag fick också tillbaka pengarna från Booking dagen efter.

Eftersom vi bytte ort fick vi också göra om våra planer för vistelsen, i stället för en tänkt vandring blev det bergbana upp på det näst högsta berget i Skottland, och vandring runt sjön Loch Morlich. Så allt löste sig på bästa sätt.

Ett underbart landskap

Inverness

Här hade vi köpt biljetter till The Highland Games, tävlingar som ordnas på många orter runt om i Skottland under sommarendär de olika klanerna tävlar mot varandra i en mängd olika grenar. Det största rent publikmässigt hålls i Inverness.

Jättekul att ha sett, trots att vi just den här dagen hade 12 grader och regn. Men det gjorde faktiskt ingenting, det bara förstärkte den skotska upplevelsen. Vi såg kulstötning, säckpipetävling, The Highland dance, kast med the Inverness steine som vägde 17 kg och lyssnade mycket på musik. Frusna och trötta spenderade vi kvällen i lägenhet vi hyrt och spelade Cluedo, så roligt! Kommer införskaffas när vi kommer hem.

Cluedo- inte spelat på 40? år

Dingwall, Tulloch Castle

Från Inverness till vårt nästa stopp var det bara en timmes körtid, så innan dess hann vi med att åka ut till västkusten och orten Gairloch. Lite trötta var jag och dotterns som oväntat suttit uppe och sett matchen i fotbolls-VM mellan England och Norge, där England tyvärr vann.

Landskapet var återigen helt makalöst, kändes som om vi åkte genom ett Sagan om Ringen landskap, nästan overkligt vackert. En örn flög förbi precis framför bilen på låg höjd och förstärkte upplevelsen! Vi stannade till vid en sandstrand, Big Sands, mannen badade. Vi såg över till Isle of Skye, och solen strålande. Livet var härligt helt enkelt.

The Big Sand med de makalösa bergen i bakgrunden

Vi vände åter och checkade in på resans höjdpunkt vad gäller boende:

Tulloch Castle, i The Oak Suite.

Här firade vi vår 30-åriga bröllopsdag, mycket flott! Rummet levde upp till förväntningarna, ekpanel, badkar i koppar och att vi faktiskt bodde på slottet inte någon byggnad bredvid som det annars kan vara rätt ofta.

Väldigt flott!

30-årsdagen till ära åkte vi till Dunrobin Castle, ett riktigt sagoslott vid Nordsjön och hade en helt underbar dag. Rundvandring i slottet, fika och lunch, slottsträdgård, teinköp i slottsboden, sen ett stopp i en mysig liten stad som heter Dornoch på väg tillbaka igen. Middag på slottet, kvällen avslutades med te och schackspel på uteterrassen.

Dunrobin castle med utsikt mot Nordsjön

Nu får vi fundera på var vi ska fira vårt 40-årsjubileum, 2036.

Loch Lomond

Mycket nöjda med vår vistelse begav vi oss söderut till resans sista stopp, Loch Lemond. Vi passerade Loch Ness, spanade efter Nessie, fikade i Fort Augustus, lunch i Fort William innan vi till slut kom fram till vår lägenhet i Balloch Castle. Här bodde vi i en lägenhet i en tillbyggnad.

Det här var vårt längsta stopp, 4 övernattningar. Dagen efter ankomst hade vi bokat en båttur på Loch Lomond, dit till och med vikingarna kom hit på ett av sina sista plundringståg.

Loch Lomond
Three Loch forest drive

Det här stoppets höjdpunkt var Three lakes forest Drive– en grusväg med maxfart 15km/tim förbi 3 sjöar. Riktigt häftigt. Vi stannade till vid den andra sjön, Loch Drunkin och badade, hade inte trott att det skulle vara tillräckligt varmt för det, men till och med jag doppade mig och simmade. Choose the bigger life som Gretchen Rubin säger, det gjorde jag.

Loch Drunkin

Efteråt fortsatte vi till Loch Katrine, för en rundtur med Skottlands äldsta ångbåt Sir Walter Scott. Författaren har också besökt sjön, skrivit sitt poem The Lady of the Lake här, även Jules Verne har besökt sjön och skrivit boken The Underground city om sjön och en stad under den. Drottning Victoria besökte sjön för att inviga färskvatten reservoaren som fortfarande används för Glasgow, och förser staden med färskvatten varje dag. Ingenjörskonst då anläggningen är byggd helt utan pumpar och bara transporterar vattnet med hjälp av fallhöjden och akvedukter.

Loch Katrine

Sista dagens utflykt gick till slottet Inveraray, ett helt perfekt slott storleksmässigt, fin slottspark och ett bra avslut på vår magiska resa.

Inveraray castle

På väg mot Edinburgh hann vi även med ett besök på Stirling Castle, och slussen Falkirk Wheel, ett modernt exempel på häftig ingenjörskonst.

Slussen Falkirk Wheel- tvåvåningssluss

Det här är nog en av de bästa semestrar vi har haft, överträffade långt våra förväntningar och vi är helt betagna av landskapet. Skottland är det perfekta resmålet, det finns så mycket att uppleva inom ganska korta avstånd. Det är väldigt avslappnad attityd, vi har ätit bra, och sett mycket. Att det inte heller blir för varmt kommer att bli allt viktigare framöver med tanke på värmeböljor och stora skogsbränder i södra Europa.

Trots detta har inte Skottland varit förskonat från skogsbränder sommaren 2026. Strax efter att vi lämnat Edinburgh brann det i flera dagar på Arthur’s seat, ett naturområde nära staden. I skrivande stund brinner det fortfarande i nationalparken Cairngorm, allmänheten varnas, vatten för släckningsarbetet tas ur sjön som vi gick runt och röken har blåst mot Aberdeen där invånarna uppmanats att hålla sig inomhus med stängda fönster. Långvarig torka ligger bakom båda bränderna, hur är det möjligt när ställen som Inveraray som vi besökte har 200 regndagar om året? Det kanske också är på väg att ändras, klimatförändringarna påverkar oss alla.

Trots ovan så tror och hoppas jag att vi kommer återvända många gånger, till att börja med redan nästa år för att se en ny del av Skottland.  Resor som det här är ett av skälen till att jag vill gå tidigare i pension!

Utsikten från lägenheten i Loch Lomond

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *