Ett av mina mål under mitt Tysta Retreat var att göra en aktionslista på saker som de anhöriga behöver ta tag i vid ett dödsfall.  I det här fallet främst med tanke på barnen om både jag och mannen skulle råka ut för en olycka på någon av våra resor. Men sen har det också slagit mig att det är bra att ha även för min egen del, med tanke på mammas tillstånd. Och det förbättras inte, snarare sker en försämring var 3:e månad.

Jag vill veta vad jag, eller barnen, behöver börja att ta tag i innan något sker, inte den dagen man står inför fullbordat faktum. För då är det ändå så väldigt mycket annat som ska hanteras. Jag inser att det är ett sätt för mig själv att försöka få någon form av kontroll, jag vill veta vad som ska ske. Men jag ser det också som ett omsorgsbevis, ett dödsfall, vem det än drabbar är oerhört jobbigt. Kan jag då underlätta för mina anhöriga på något vis vill jag det.

Let our advance worrying
become our advance thinking and planning
Winston Churchill

Framför allt vill jag också kunna hjälpa till med var alla viktiga papper finns, hur jag har tänkt om olika konton, klarar den som blir kvar kostnaderna för att bo kvar i lägenheten. Jag vill också att mina anhöriga ska slippa fundera på min önskan om begravning. Men det får bli ett annat inlägg. Det här är en ren checklista på de olika stegen att ta som jag har sammanställt från olika myndighetssidor som:

• Skatteverket
• Efterlevandeguiden
• Konsumenternas
• Fonus
• Vita Arkivet
• Livsarkivet

Hos Skatteverket finns uppdaterad information och mallar vid behov för fullmakter.

En tanke som slog mig när jag sammanställde information var att:
– ta ledigt vid ett dödsfall om man fortfarande jobbar. Att lyckas med alla dessa steg och samtidigt jobba fulltid känns som att ta på sig onödigt mycket- så mitt råd är att:
 kör inte på jobb 100% och sköt ett dödsbo 100% samtidigt

Vissa arbetsgivare har kollektivavtal där du har rätt att ta ledigt med lön i högst tio dagar när någon nära anhörig har avlidit. Det är dock inte samma regler i alla kollektivavtal, så man behöver själv kolla upp vad som gäller.

Dödsbo

Samma dag som en person dör övergår det som personen ägde, avtal och skulder till ett dödsbo. Ett dödsbo upphör när arvskiftet är klart, det vill säga när den dödas eventuella tillgångar har delats upp mellan arvingarna.

Skatteverket

Tar hand om en hel del mer än bara våra skatter. De sköter om det mesta av det legala vid ett dödsfall och Skatteverket har också på sin hemsida sammanställt mycket information om vad som gäller i de olika stegen.

Till att börja med registrerar Skatteverket dödsfallet så snart de har fått ett dödsbevis från en läkare eller ett sjukhus. Det är en läkare som ska undersöka kroppen och avgöra att personen har dött.  Läkaren skriver ett så kallat dödsbevis och ett intyg om dödsorsaken. Myndigheter och kommuner får information om dödsfallet automatiskt när en läkare skickar dödsbeviset till Skatteverkets folkbokföring.

Skatteverket skickar ut ett informationsbrev till de anhöriga med bland annat uppgift om ärendenummer och personuppgifter om den avlidna personen. De skickar brevet tidigast 3 veckor efter dödsfallet.

Dödsfallsintyg

Ett dödsfallsintyg visar datum personen avled och vilka som är efterlevande, inklusive make/maka, registrerad partner och barn. Intyget visar nuvarande och tidigare maka/make samt barn.  Om något av barnen inte lever längre så visas barnbarn om det finns några.

Om du behöver styrka att du är syskon till den som avlidit ska du beställa ett utdrag från folkbokföringsregistret som visar både era gemensamma föräldrar och deras barn. Ett dödsfallsintyg med släktutredning behövs oftast i samband med bouppteckning eller i vissa försäkringsärenden.

Varianten med släktutredning används ofta vid bouppteckning och bankärenden eftersom den listar dödsbodelägare och efterarvingar, vilket underlättar hantering av dödsboet och försäkringsärenden. Alla personer som nämns i dödsfallsintygets släktutredning behöver veta om dödsfallet.

Privatpersoner kan beställa dödsfallsintyg med släktutredning kostnadsfritt via Skatteverkets webbplats.

När behövs dödsfallsintyg?

Dödsfallsintyg används i flera situationer:

Hantera det praktiska:

Intyget är nödvändigt för att den som sköter dödsboet ska kunna hantera räkningar, autogiro och andra administrativa uppgifter innan bouppteckningen är klar.

Bouppteckning:

Intyget visar vilka som är dödsbodelägare och behövs för att upprätta bouppteckningen, som ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.

Bank- och försäkringsärenden:

Dödsfallsintyg används för att avsluta konton, hantera försäkringsutbetalningar och identifiera dödsbodelägare. Dagen efter dödsfall spärras den avlidnes bank ID.

Autogiro och stånde överföringar fortsätter tills de återkallas av dödsbodelsägarna. Vill de efterlevande att de ska upphöra måste banken kontaktas om detta.

OBS!

Från den avlidnes konto kan du ha rätt att betala löpande räkningar som är ställda till den avlidne eller till dödsboet, exempelvis hyra, avgift för bostadsrätt, el och telefon. Begravningskostnader får också betalas från den avlidnes tillgångar.

Fråga banken vilka rutiner de har för sådana betalningar. En del banker har särskilda betaltjänster för dödsbon. I övrigt gäller att konton och andra tillgångar inte bör röras förrän bouppteckningen är registrerad.

Kremering eller gravsättning:

Speciella intyg för detta beställs ofta av begravningsbyrån via e-tjänsten (Skatteverket, 2026) www.skatteverket.se

Övriga praktiska ärenden:

Kan vara avslut av prenumerationer, medlemskap eller sociala mediekonton.

Företräda dödsboet

Det kan vara praktiskt att en person sköter dödsboet. Det kan till exempel vara änkan, änklingen eller ett barn som är en delägare i dödsboet.

Den som sköter dödsboet behöver en skriftlig fullmakt från alla delägare i dödsboet. Fullmakterna är utformade utifrån att de omfattar rätten att delta vid och bevaka rätt vid bouppteckningsförrättningen samt att förvalta dödsboets tillgångar och skulder fram till dess att dödsboet upphör. Själv tycker jag att det känns viktigt att de efterlevande ser till att hålla varandra löpande uppdaterade om vad som händer i dödsboet.

Bouppteckning

Bouppteckningen är en sammanställning som visar vad den som har dött har ägt och vilka personens skulder / lån som finns.

Det är de efterlevande som ser till att en bouppteckning görs. De gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Bouppteckningen behöver göras för att kunna gå vidare med arvsdelning.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter att personen dog.
I mitt fall kommer jag förorda att ta hjälp av jurist för att göra bouppdelning. Jag kommer be maken eller barnen att kontakta Lexly, där vi har gjort testamentet. Det går också att ta hjälp av en begravningsbyrå. Ett plus med att ta hjälp är förstås att de har stor erfarenhet av detta och man behöver själv inte vara den som ska på ett korrekt sätt fylla i alla blanketter till Skatteverket och inom utsatt tid.

Viktigt att komma ihåg är att Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller era gemensamma konton.

I ett testamente kan den avlidne ha haft:

• särskilda önskemål om vem som ska sköta bouppteckningen.
• ha något nedtecknat i Livsarkivet hos Auktoriserad begravningsbyrå eller,
• i Vita arkivet hos Fonus

Bouppteckningen ska innehålla

• bouppteckningen i original
• fullmakt eller kallelsebevis för ej närvarande kallad person
• testamentet i original eller en bestyrkt kopia av det, om det finns ett
• registrerat äktenskapsförord mellan makar, om det finns ett
• andra handlingar som påverkar vem som är dödsbodelägare, till exempel om en arvinge har gjort ett arvsavstående

Allt nedan ordnar jurist med, så mitt råd är att välja att ta hjälp med bouppteckningen.

Så här går processen till, från kallelse till färdig och inskickad bouppteckning:

• Kalla alla dödsbodelägare, efterarvingar, make/maka/ testamentstagare till en bouppteckningsförrättning så snart som möjligt.
• Ta fram underlag som styrker tillgångar och skulder, till exempel fastighetsbeteckning, uppgifter om bankkonton och aktieinnehav.
• Kalla också två förrättningspersoner, som inte är arvingar.
• Bara en av dem måste närvara men båda ska skriva under att allt har gått rätt till.
• Fyll i blanketten bouppteckning (SKV 4600, hos Skatteverket) med uppgifter om den dödes tillgångar och skulder.

Försäkring med förmånstagare i bouppteckningen

Bra att veta är att försäkringar, här tänker jag på tjänstepensioner med förmånstagare- alltså redan utsedda personer som ärver / tar över kvarvarande kapital att betalas ut, nedan:

Om den avlidna hade en livförsäkring med förmånstagare ska försäkringens värde inte ingå i den avlidnas kvarlåtenskap och därför inte tas upp bland den avlidnas tillgångar. Däremot ska man anteckna försäkringen och vem som är förmånstagare i bouppteckningen.

Samma bestämmelser gäller även om man har ett gammalt IPS, (individuellt pensionssparkonto) som både jag och maken har:

Tillgångar på ett individuellt pensionssparkonto (IPS) med förmånstagare ska antecknas i bouppteckningen på samma sätt som en försäkring med förmånstagare.

Godkänd bouppteckning

När bouppteckningen är godkänd skickar Skatteverket tillbaka originalet till dödsboet. Bouppteckningen är en värdehandling som dödsboet ska behålla.

Med en godkänd bouppteckningen av Skatteverket är det möjligt att ändra uppgifter om ägare till bostad och fastigheter samt flytta lån och avsluta bankkonton.

Arvsuppdelning

Efter att bouppteckningen är klar är nästa steg att dokumentera vem som ska ärva vad. Det gör man i en arvsskifteshandling och den blir ett underlag till ägarbyte av till exempel en lägenhet. Arvskifteshandlingen är också ett underlag när dödsboet ska avslutas.

Innehåll i en arvskifteshandling

Det här ska finnas i en arvskiftehandling:

• Vad som finns att ärva, efter det att alla skulder är betalda
• Dödsbodelägare
• Vilka som ska ärva
• Om det finns eventuella äktenskapsförord eller testamenten

Fastighet/ Lägenheten

Om du ärver en fastighet eller en del av en fastighet behöver du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet för att bli registrerad som ägare på fastigheten. Det görs inte automatiskt.

Du ansöker om lagfart via Lantmäteriets e-tjänst eller genom att skicka in ansökan, arvskiftes-handling i original och bestyrkt kopia på registrerad bouppteckning till Lantmäteriet.

I många fall kan den bank som har beviljat bolån också hjälpa till med att ansöka om lagfart hos Lantmäteriet.

Bolån för en fastighet eller lägenhet skrivs inte av automatiskt när en person dör, utan det lånet ska antingen lösas ut eller flyttas till en annan person. Om det finns skulder för en fastighet måste man kontakta banken som har lånat ut pengarna och ta reda ut hur lånen kan lösas eller om det går flytta över dem till en annan person.

Är man två låntagare på ett lån och den ena låntagaren dör kommer den avlidnes del av lånet att redovisas som en skuld i dödsboet. Finns det tillräckligt med pengar i dödsboet kan dödsboet betala den delen av skulden. Men om det inte finns pengar i dödsboet blir det den kvarvarande låntagaren som får ansvaret för hela lånet. Den avlidnas del skrivs inte av eftersom det finns två låntagare.

Så länge den efterlevande fortsätter att betala på lånet händer ingenting, lånet kommer inte att sägas upp så länge man betalar enligt betalningsplanen. Låntagare är då dödsboet efter den person som avlidit tillsammans med den efterlevande. Men i så fall kan inte dödsboet avslutas.

Här behöver man kontakta banken för att diskutera. Om den efterlevande makan/maken vill bo kvar i bostaden och har möjlighet att stå för hela bolånet, så godtar banken det i de flesta fall. De skriver då om skuldebrevet för bolånet. Banken gör en individuell bedömning i varje enskilt fall.

Vi har idag (2026) vårt bolån i SHB och har låneskydd. Det innebär:

• Låneskyddet är kostnadsfritt och innebär att om någon av oss dör före 65 års ålder:
  Från 55 år till den dag du fyller 65 år omfattar Låneskydd med Trygghets-kapital 10% av ditt samlade lånebelopp, dock högst 4 prisbasbelopp. Det motsvarar 236 800 kronor (2026). dvs fram till 65 år skriv lånet av med 236 000kr.

Dödsboet blir ansvarigt för lån vid dödsfallet. Räntor och ev. ska fortsätta att betalas av dödsboet. Dödsboet finns kvar så länge det finns tillgångar som inte har delats upp mellan arvingarna.

Banken för över pengar

När bouppteckningen och den eventuella bodelningen är klar, så ska den avlidnes bank flytta över pengar till den eller de som ska ärva. Den person som har tillgång till kontonaansvarar för att arvet betalas ut.

När du kontaktar banken behöver du ha arvskifteshandlingen som visar vem som ska ha pengar. Kom ihåg att ta med fullmakter i original, arvskifteshandlingen, samt bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket till mötet på bankkontoret.

Ta med dokument till banken

Ta med följande handlingar när du kontaktar banken:

• Innan bouppteckningen är klar, behövs dödsfallintyget visas upp.
• När bouppteckningen är klar fungerar den som legitimationshandling för banken
• Bouppteckningen som är registrerat hos Skatteverket
• Om det finns ett testamente behöver du ta med det
• Arvskifteshandling som alla delägare i dödsboet har skrivit under
• En representant för dödsboet behöver en fullmakt från dödsbodelägarna
• Du som dödsbodelägare kan kontakta banken för att avsluta konton.
• Fördela pengarna och flytta över dem till de som ska ärva. Du behöver ta med dig bouppteckningen och arvsskifteshandlingen för att visa att du har rätt att företräda dödsboet.

Begravning

Enligt lagen ska gravsättning eller kremering av kroppen ske inom en månad från att personen dog. Gravsättningen är när kroppen begravs. Det är därför bra att så fort som möjligt ta kontakt med en begravningsbyrå eller de som ska ordna begravningen. I vårt upptagna samhälle och allas fulltecknade kalendrar så blir det också lättare att hitta en tid som passar alla som ska delta på begravningen.

Att ta reda på innan du planerar begravning

Om den avlidne har lämnat några önskemål/instruktioner om sin begravning.

Min önskan är att min aska ska spridas till havs. Då måste mina anhöriga:

• Ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen om askan ska spridas utanför en minneslund (det går inte att göra i förväg)

Andra saker att kolla upp inför begravningen

• Undersök olika alternativ på begravningsbyråer
• Intyg för kremering/gravsättning är ett registerutdrag som behövs när någon ska kremeras och begravas.
• I normalfallet beställer begravningsbyrån eller kyrkan detta intyg.
• Ta reda på om det finns någon begravningsförsäkring
• Boka transport om begravningen ska ske på en annan ort

Dödsboet behöver inte betala kostnaderna för gravplats, kremation, ceremonilokal, vissa transporter samt lokal för visning av den som har dött. Det ingår i begravningsavgiften som vi betalar via skatten.

Till begravningskostnader som bekostas av dödsboet räknas:

• utgifter för gravsten
• sorgkläder för make och barn som var beroende av den avlidna för sin försörjning
• förtäring vid minnesstunden i anslutning till begravningen
• kostnader för dödsannons

Den som beställer begravningen ansvarar för att begravningsbyrån får sina pengar. Det är viktigt att dödsboets pengar först och främst används till begravningen om det inte finns så mycket medel som den avlidne efterlämnar.

Det är ett stort åtagande och en hel del förberedelser med att förbereda begravningen. Detta ska ske samtidigt som man själv är i en sorgeprocess och inte sitt bästa jag. Att då själv ha tänkt till innan man dör och lämnat önskemål eller förslag på musik, psalmer som ska spelas tycker jag är omtänksamt.

Saker som behöver göras är:

• Utforma och beställa dödsannons
• Välja och boka officiant eller präst
• Välja svepning
• Välja musik för begravningsceremonin
• Välja kyrka
• Boka organist eller musiker till begravningsceremonin
• Bjuda in gäster till begravning och minnesstund
• Beställa förtäring vid minnesstund
• Beställa blommor till begravningsceremonin
• Spar kvitton för utgifter i samband med begravning som underlag till bouppteckningen

Informera om begravningen

• Släkt
• Närmast anhöriga
• Vänner och bekanta
• Arbetsgivare, kollegor, grannar
• Föreningsmedlemmar

Efter begravningen

• Skicka tackkort till dem som deltagit vid begravningen eller sänt blommor
• Beställa gravsten
• Dödsboet betalar begravningen. Samla därför kvitton för utgifter kring begravning

När begravningen är avklarad så behöver dödsboet också ta tag i att:

Säga upp och avsluta

• Avtal och abonnemang
• Avsluta abonnemang för telefon
• Säg upp eller överför avtal för el, internet, streaming
• Säg upp eller överför hemförsäkring och andra försäkringar
• Säg upp eller överför eventuella hyresavtal

Konton i sociala medier (ett urval)

Här kan det lätt bli en djungel i vår digitala värld med en mängd olika konton att hålla kolla på, ta reda på vad som gäller och vad den avlidne vill göra med sina konton på alla olika plattformar. Det är verkligen bra/ viktigt att se till att diskutera detta med varandra i god tid.

Var och vilka konton finns? De flesta har flera av nedan att bestämma sig gällande vad man vill ska hända med:

• Blogg och personliga sidor på internet
• Facebook
• Instagram
• LinkedIn
• Youtube
• Andra sociala medier

Se till att ha lösenord på allt samlat. För att avsluta eller ändra ett konto behövs oftast ett dödsfallsintyg från Skatteverket.

Eftersända post

Ungefär en vecka efter dödsfallet, skickar Skatteverket ut en fråga om dödsboet vill anmäla en ny adress. Skatteverket aviserar inte den nya adressen till andra.

Dödsboet måste själv meddela nya adress till andra myndigheter, banker och företag. Tänk på att en inkomstdeklaration inte kan eftersändas. För att få deklarationen behöver du anmäla rätt adress till Skatteverket.

Om du vill att all post ska skickas till en ny adress behöver du beställa eftersändning. Det gör du hos Svensk Adressändring, där ser du avgiften för eftersändning. Det är en kostnad som dödsboet ska betala. Använd blankett Anmälan- Ny adress för dödsbo.

Digital post

Idag har många också en digital brevlåda, som Kivra, och de anhöriga behöver även här ta reda på hur posten hanteras där.

Vissa digitala tjänster avslutas automatiskt efter dödsfallet medan annan information kan finnas kvar en tid.

Medlemskap

• Föreningar
• Medlemskap i organisationer

Streamingtjänster för musik och film

• Disney+
• HBO Max
• Netflix
• Prime video
• Spotify

Hem och hushåll

Ett annat viktigt område att ta tag i omgående efter dödsfallet är att kolla:

Bostaden

• Om den avlidne bodde ensam sänk värmen i bostaden
• Om den avlidne bodde ensam töm kylskåp, sopor och postlåda
• Samla in reservnycklar
• Om den avlidne bodde ensam förebygg inbrott exempelvis med timer till belysning

Städa och tömma den dödes bostad

• Städa och tömma den avlidnes bostad inför försäljning eller uppsägning av hyreskontrakt
• Kontakta försäkringsbolag för att avsluta eller flytta hemförsäkring
• Kontakta mäklare för att sälja den avlidnes fastighet inför arvskifte
• Spara och sortera papper och post
• Öppna den post som kommer till dödsboet
• Samla dödsboets räkningar, avtal och kontobesked i en mapp eller pärm

Vård och hjälpmedel

• Hämta den avlidnes tillhörigheter på sjukhus
• Återlämna hjälpmedel och larm
• Lämna överbliven medicin på apotek

Annat att göra

• Makulera den avlidnes id-kort, pass och körkort
• Hämta inlämnad tvätt och saker på reparation

Deklarera för ett dödsbo

Bara för att man har dött så slipper man inte kravet på att deklarera från Skatteverket. De inkomster som den döda hade före dödsfallet och eventuella inkomster som dödsboet har haft behöver deklareras av delägarna. Dödsboet behöver deklarera så länge det finns tillgångar som inte har flyttats över till arvingar.

Dödsboet ska deklarera för det år som personen dog och det görs året efter dödsfallet. Skatteverket skickar en deklarationsblankett till dödsboets adress i början av april året efter att personen avlidit. Ett dödsbo ska deklarera och betala skatt både på inkomster som den avlidna hade före dödsfallet och inkomster som dödsboet har haft.

Rätt adress för deklarationsblankett

Det är viktigt att Skatteverket har rätt adress för dödsboet, eftersom deklarationsblanketten inte eftersänds.

I vissa fall behövs ingen deklaration

Ett dödsbo behöver inte lämna någon inkomstdeklaration om dödsboet endast har haft kapitalinkomster som Skatteverket redan har fått kontrolluppgift på. Kapitalinkomster kan till exempel vara ränta, utdelningar, annan inkomst eller en schablonintäkt.

Vem kan skriva under deklarationsblanketten?

Du använder blanketten Inkomstdeklaration 1 när du ska deklarera för dödsboet.

Det här gäller för underskrift av deklarationen:

• Det räcker att en dödsbodelägare skriver under om de andra delägarna godkänner det
• Om det finns en testamentsexekutor ska den skriva under i stället för dödsbodelägare
• Om en boutredningsman har förvaltat dödsboet ska den personen skriva under i stället för dödsbodelägarna

Dödsbodelägare kan vara efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar.

Om dödsboet äger en bostad

Om den avlidne ägde en bostad finns det vissa saker att tänka på.  Till exempel vem som ska betala fastighetsavgift, vad som händer om bostaden säljs, vad du ska göra om det finns ett uppskov med vinst, samt rot- och rutavdrag.

Om dödsboet säljer en bostad ska dödsboet redovisa försäljningen i inkomstdeklarationen.

Om det blir en vinst ska dödsboet betala skatt på vinsten. Om du är ensam dödsbodelägare, du förvaltar dödsboet och bouppteckningen är registrerad vid försäljningstillfället ska du redovisa försäljningen i din egen inkomstdeklaration. Det beror på att förvaltningen av dödsboet normalt anses avslutad när bouppteckningen registreras och att bostaden vid den tidpunkten har övergått till dig.

För mer förklaring se: Skatteverket.se/dödsbo om deklaration av dödsbo

Avsluta dödsboet

För att avsluta dödsboet behöver ni efter bouppteckningen skifta boet, det kallas att ni gör ett arvskifte. Det innebär att ni delar upp tillgångarna mellan varandra. Ett arvsskifte ska vara skriftligt.

Skatteverket svarar inte på frågor om hur arv ska fördelas. Om du är ensam delägare i ett dödsbo, övergår oftast tillgångarna från dödsboet till dig när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Därför behövs ingen särskild arvskifteshandling.

Om du ärvt tillgångar måste du föra över dem till dig, till exempel om du ärvt aktier eller en fastighet. Annars finns risk att banker och andra skickar fel uppgifter till Skatteverket.

Ett dödsbo är skattemässigt avslutat när:

• dödsboets alla tillgångar är skiftade, det vill säga uppdelade och överförda

• deklarationen är inskickad för sista gången

• det inte finns något överskott eller underskott på skattekontot, det vill säga när dödsboet har fått tillbaka eller betalat in all skatt.

Jag har lärt mig mycket nytt genom att sammanställa listan och jag är glad att jag har tagit tag i det nu- när det inte finns någon tidspress, det är ingen anhörig som har avlidit utan att jag gör det enbart i förberedande syfte. Att börja från noll mitt i en sorgeprocess tycker jag skulle kännas tungt. För det är en hel del som de efterlevande ska göra efter att en anhörig har avlidit, från att få ett dödsfallsintyg till att göra ett arvskifte och sen gå vidare och kunna avsluta ett dödsbo.

Om jag kan underlätta för mina anhöriga genom att ha ordning och reda på mina papper, ha mina önskemål nedskrivna, ha skrivit ett testamente, och förordat en testamentsexekutor vill jag göra det.